Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
Den 11 April:
1. Doc. Löndahl föredrog om ventilation i Lunds kem.
laboratorium, samt om en lämplig anordning att göra en vätesvafleapparat
användbar för fällning i flere kärl åt gången medelst inskjutande af en
reservoir med flere kranrör, t. ex. en syredamejeanne.
2. Kand. Pfannenstill visade preparat af samt redogjorde för sina
Undersökn ingår öfver några xyloldisulfonsyror.
Den kristalliserbara metaxylolsulfonsyran (CH3: CH3: S03 H = 1:3:4)
ger vid siilfurering med klorsvafvelsyra en disulfonsyra. Kloriden af
denna kristalliserar i långa prismor, smältpunkt 128°, amiden
kristalliserar i glänsande nålar, smältpunkt 249°. Salterna af denna
disulfonsyra äro lättlösliga och kristallisera i allmänhet dåligt.
Den ej kristalliserbara metaxylolsulfonsyran
(CH3: CH3: S03 H = 1 : 3 : 2)
ger vid sulfurering tvenne disulfonsyror, hvaraf den ena är identisk
med den, som erhölls af den kristalliserbara metaxylolsulfonsyran. Den
andras klorid är flytande, amiden otydligt kristallinisk, smältpunkt
omkring 210°.
Enda möjliga konstitutionen för dessa disulfonsyror är
(CH3: CH3: S03 H : S03 H = 1: 3 : 2 : 4)
för den med fast klorid, (CH3: CH3: S03 H : S03 H = 1: 3 : 2 : 5) för den
med flytande klorid.
Af ortoxylolsulfonsyra erhölls åtminstone en disulfonsyra. Kloriden
kristalliserar i stora prismor, smältpunkt 79°, amiden, smältpunkt 239°.
Blysaltet kristalliserar särdeles väl i långa prismor.
Är betning och färgning en kemisk eller en
mekanisk företeelse?
af L. Hvass.
(Forts, från föreg, häfte.)
För att nu återkomma till ämnet, vill jag se till, huru de adjektiva
färgämnenas fixering, alltså de som bindas medels en beta, förklaras.
Som beta tjenar hvarje ämne, som är af den beskaffenhet, att dess
smådelar attraheras af textilämnet och dessa i sin ordning förmå
attrahera färgämnen, som detsamma sjelft ej förmådde attrahera. Detta
bet-medel kan nu rent mekaniskt attrahera ifrågavarande färgämne, eller
ock med detsamma bilda en kemisk förening, hvars molekyler då genast
attraheras af textilmolekylerna.
Jag kan derför beta och färga med ett sådant adjektivt färgämne,
t. ex. jernoxidsulfat och blåträ, i tvenne bad eller i ett bad d. v. s.
antingen först fixera betan på tråden och så i ett andra bad färgämnet,
eller jag kan hafva beta och färgämne tillsammans i ett bad. I senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
