- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / III. årg. /
55

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

55

för vattnet. Kan man alltså äfven tala om betmedel tör vatten? frågas
måhända. I konseqvens med den här uppstälda analogien emellan
vattnets och spinnämnenas färgning bör hvarje ämne, som är så beskaffadt,
att det attraheras af vatten och ökar dettas attraktionsförmåga eller, om
man vill, dettas lösningsförmåga, äfven betraktas som en beta för
vattnet. Ett sådant är alkohol, hvars smådelar, sedan de attraherats af
vattnets smådelar, förmå lösa en stor del färgämnen, som vattnet ensamt
ej förmår lösa; alltså fullkomlig öfverensstämmelse med hvad vi
iakttaga vid ett spinnämnes färgning medels betmedel. Äfven tvål
torde kunna anses vara ett betmedel för vatten, ty i många fall kan
en tyållösning endast tillskrifvas en rent mekanisk inverkan. Tid
vanlig tvättning t. ex. löser ock tvålen många ämnen, till hvilka den
omöjligt kan anses hafva en kemisk frändskap. Tvättäkta färger äro
helt enkelt sådana, hvilka attraheras starkare af spinnämnet än af vatten,
betadt med tvål. Då vi nu tala om äkta färger, kan jag ej
underlåta påpeka, att just detta förhållande, att färgerna, sedan de bundits
vid spinnämnet, hafva större eller mindre äkthet d. v. s.
motståndsförmåga mot lösningsmedel, mer än något talar emot en kemisk bindning.

En vigtig invändning emot den mekaniska teorien är, att några få
färgämnen hafva en annan färg såsom fixerade på tråden än de hade
i vattenlösningen. Att så är förhållandet, har jag sjelf kunnat
konstatera och medgifver gerna, att det talar för en kemisk, bindning i
dessa fall. Men man torde dock icke endast på grund deraf våga sluta
till en sådan, ty en ändring i molekylernas läge kan ock framkalla en
dylik färgförändring. Huru många mineralier hafva ej en annan färg i
stycke än i pulver — och denna färgförändring är dock förorsakad af
•en mekanisk molekylomlagring. Om en metall upphettas, iakttaga vi
färgförändringar allt efter som molekylernas inbördes läge ändras,
allt efter som cohesionen mellan dessa aftager. Eller ett mera analogt
■exempel. Hafva icke de flesta anilinfärger såsom lösta i (—attraherade
af) vatten en helt annan färg än de hafva i fast form? Hvarför skulle
det nu ej i vissa fall vara tänkbart, att de såsom attraherade af
spinnämnet kunna hafva en annan färg? Witt anför ett par liknande
färgfenomen. Jod är i vattenlösning brun, i chloroform violett; isonitrolsyra
är färglös, men löser sig i benzol med blå färg. En molekylomlagring
kan alltså i vissa fall förorsaka en färgförändring lika så väl som en
atomomlagring, hvarför ej ens dessa fall behöfva anses vara undantag
från allmänna regeln. Här är åter fara att komma in på det farliga
kapitlet: Kan i hvarje fall en sträng skilnad fasthållas mellan en
atom- och en molekylomlagring? Det hör, såsom redan sagts, ej till
denna fråga; här fasthållas de dispositioner, som gifvits fysiken och
kemien, och på grund af dessa måste jag beteckna de krafter, som
binda färgämne och textilämne vid hvarandra, såsom mekaniska, som
mellan molekylerna verkande krafter, och alltså betrakta färgningen
som en mekanisk företeelse.

De vigtigaste invändningar och bevis emot den mekaniska teorien
torde i ofvanstående vara berörda. Föreliggande arbete kan dock
tydligtvis ingalunda göra anspråk på att hafva fullständigt uttömt detta
ämne och att obestridligt hafva bevisat riktigheten af den af författaren
antagna hypotesen. Dessutom torde mitt försök att öfver allt konseqvent

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1891/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free