Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
ningen, att de ej behöfva öppnas alltför många gånger innan de blifva
tömda.
Jag nämde, att man äfven i Göteborg fått i sina händer eter, som
lemnade en explosiv afdunstningsåterstod. D:r Alens assistent hade i
ett till omkring 100° upphettadt torkskåp satt in en kolf, innehållande
fett, som blifvit utlöst med eter i en Soxhlets extraktion sapparat. När
han efter en stund öppnade torkskåpet, exploderade kolfven med stor
våldsamhet, hvarvid fina glasskärfvor trängde in öfver allt i ansigtet
och ena armen. Ännu — d. v. s. ett år efter händelsen, som tilldrog
sig i januari 1890 — har han fullt med glaspartiklar qvar i kroppen,
hvilka då och då krypa fram. Lyeldigare än de af König omnämda
personerna fick han ej ögonen farligt skadade.
D:r Alen anför vidare, att etern efter destillationen lemnade en
färglös, tjockflytande, nästan seg återstod, som vid försigtig afdunstning
icke blef fast. Denna vätska var mycket explosiv. Några mg.
uppå en knifspets exploderade med en knall som ett gevärsskott. Äfven
genom rifning inträdde explosion. D:r Alen antyder, att det explosiva
ämnet möjligen skalle kunnat vara nitrocellulosa, som af en eller annan
anledning kommit in i etern, en gissning, som jag äfven hört
framställas af andra kemister. Som bekant användes nämligen numera i
Sverige ofta eter från fabriken i Hvetlanda, hvars egare lär förstått att
i och för tillverkning af eter tillgodogöra sig ett mindre vanligt
råmaterial, en omständighet, som ledt gissningarna i ofvan antydda
riktning. Emellertid tillägger d:r Alen sjelf, att den nitrocellulosa, som det
här kan blifva tal om, icke förhåller sig såsom den explosiva föreningen
i eter. Förklaringen till explosionen torde helt visst också vara att
söka på annat håll.
Det intressantaste och bäst utredda fallet är det, som föreligger
från Upsala. Man begagnade sig på laboratoriet derstädes af en eter,
som under nära 1 ]/2 års tid förvarats i en till hälften fyld glasflaska,
utsatt för dagsljus. Denna eter lemnade vid frivillig afdunstning en
illaluktande rest, som vid flera tillfällen förorsakat obehag. För att komma
på det klara med saken, destillerades !/4 1. tills dess en liten återstod
erhölls. Denna häldes ned i en liten bägare, som fick stå på vattenbadet
tills etern fullständigt bortgått. Dervid erhölls en ljusgul, genomskinlig,
seg rest, vägande c:a :y* g. För att bringa denna i lösning slog prof.
Cleve till något vatten och rörde om med en i ändan rundad glasstaf.
Just då inträffade explosionen med en ytterlig våldsamhet såsom af
klorqväfve. Fönsterglas genomborrades af små skärfvor, och en tunn
glaskolf fick ett rundt hål af mindre diameter än en synål, men erhöll
inga sprickor. En liten, knappt skönjbar glasskärfva hade kraft nog att
genomborra nageln på ett finger. Prof. Cleve fick i den hand, som
höll bägaren, öfver 50 glasskärfvor, en del af omkring 2 mm. diameter,
de flesta dock mycket mindre, ofta så små, att de knapt kunde iakttagas
med obeväpnadt öga. Lyckligtvis inträffade ingen svårare olycka,
hvilket är nära nog otroligt, då två af praktikanterna träffades af
glasskärfvor i ansigtet, på ögonlocken och under ögonen.
Prof. Cleve förkastar alldeles den förmodan, att explosionen skulle
hafva förorsakats af nitrocellulosa i någon form, detta redan på grund
af dess ytterliga häftighet. De reaktioner, som etern visade, hänvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
