Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
Öfver hufvud taget fordras ännu ytterligare utredningar, innan man
kan anse sig vara på det klara med denna sak. Så mycket torde
emellertid stå fast, att de explosioner, som stundom inträdt vid handterandet
af afdunstningsåterstoderna från handelns vanliga eter, berott på närvaron
af en superoxid, som bildas genom inverkan af luft och solljus på eter.
För att undvika bildandet af dylika föroreningar torde det vara
tillräckligt att förvara etern i mörker. Visserligen har Richardson funnit (J.
Chem. Soc. 1891,51) att såväl torr som fuktig eter efter upphettning
med syrgas till 60—70° i mörkt rum kunde gifva reaktioner på
vätesuperoxid. Det torde emellertid vara tillräckligt betryggande att
förvara etern i mörkt rum vid vanlig temperatur. Om etern vid pröfning
visar sig vara fri från oxiderande ämnen eller i motsatt fall renas och
sedan förvaras på sätt som nämts t. ex. i svarta flaskor eller i de
vanliga bleckkärl, på hvilka den kommer i handeln, torde man ej behöfva
befara några felaktigheter vid användningen i och för analytiskt bruk
ej heller hysa någon fruktan för explosion af afdunstningsresterna. Utan
luftens tillträde bildas för öfrigt inga explosiva föreningar af etern,
hvadan ingen fara föreligger för att dylika föroreningar skola uppkomma,
om etern förvaras i väl slutna och fylda kärl af hvad slag som helst.
Kolets och qväfvets stereokemi.
Af W. Palmær.
I. Kolet.
De af Berzelius uppstälda kemiska formlerna angåfvo föreningarnas
qvalitativa och qvantitativa sammansättning och vid salterna syrets
fördelning mellan bas och syra enligt då gällande uppfattning. Genom
valenslärans utveckling har man kommit derhän, att formlerna äfven
uttrycka på hvilket sätt och i hvilken ordning atomerna binda
hvarandra. Våra s. k. konstitutionsformler kunna dock icke tolka alla
föreliggande fall af isomeri. En vanlig formel kan nämligen på sin höjd
ge en riktig föreställning om en molekyls projektion på det plan, i
hvilket formeln är skrifven. Nu gifvas dock kroppar, hvilka äro
»strukturidentiska» *) men dock olika — med andra ord, molekyler, hvars
projektioner åtminstone i ett visst plan äro lika, men som dock sjelfva äro
olika byggda. För att förklara detta, måste man taga i betraktande
atomernas läge i rummet inom molekylen. Läran härom kallas stereokemi
*) Detta vanligen använda uttryck är oriktigt, då ju struktur betyder »byggnad»,
under detta dylika molekyler, såsom i det följande skall visas, äro olika byggda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
