Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
inga isomera former finnas. Om de deremot alla fyra äro olika, blir
förhållandet ett annat:
Man ser att ofvanstående figg. icke kunna bringas att sammanfalla
med hvarandra — den ena är en spegelbild af den andra: de äro
icke identiska. Om i en förening en kolatom binder fyra olika
radikaler, måste således föreningen finnas i två olika former. En sådan
kolatom kallas asymmetrisk: genom en dylik molekyl kan ju intet
symmetri-plan läggas.
Vant Hoff har vidare uppstält den satsen, att hvarje förening, som
innehåller en asymmetrisk kolatom existerar i två former, hvilka skilja
sig från hvarandra derigenom, att den ena vrider polarisationsplanet åt
höger, den andra åt venster; vridningen är lika stark hos begge, men åt
motsatt håll.
H ÖH
Låtom oss nu tillämpa detta på mjölksyran. Formeln \g(
H3 O * xCO ÖH
visar att mjölksyra just innehåller en asymmetrisk kolatom — den i
ofvanstående formel med * betecknade atomen binder ju fyra olika
radikaler. Förklaringen blir: paramjölksyra är den högervridande formen,
och vanlig, inaktiv mjölksyra utgöres af en blandning lika många
molekyler höger- och venstervridande syra. "Venstermjölksyran åter är först
på allra sista tiden framstäld.
Den med konst framstälda mjölksyran utgöres, som nämndt, enligt
denna teori af en blandning af lika delar höger- och venstervridande
syra. Om vi tänka oss mjölksyra framstäld genom vätes ersättande
med hydroxyl i propionsyra:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
