Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Men metoden har andra olägenheter. Då stelningspunkten ligger under
era 25°—20° C. blir den nämligen svår, ja omöjlig att iakttaga. Qvicksilfret
i termometern sjunker oupphörligt och stannar ej förr än den antagit
rummets temperatur. Metoden låter derföre ej tillämpa sig på t. ex.
amerikanska oleomargarinsorter; se tab. III och IV. Skulle emellertid
stelningspunkten hos råfettet vara bestämmande, skulle jag vilja, på grund af
resultaten i tabellerna, sätta gränsen mellan premier jus och oleomargarin vid
30°, d. v. s. att om ifrågavarande fett stelnar under 30°, så vore det att
betrakta som oleomargarin. Någon förvexling med växtfett, t. ex.
palmkärn-eller kokosolja, t. o. m. renad sådan, som också stelna under 30°, kan på
grund af dessa fettarters specifika lukt och smak ej gerna förekomma.
Visserligen kan, som tab. VII visar, stelningspunkten för talg gå ned ända till
27°,5, men detta gäller ett undantagsfall, nämligen kalftalg, som ej
förekommer i handeln; på sin höjd finnes någon liten bråkdel sådan i bland
talg från slagthusen, men icke i sådan mängd att den inverkar på
stelningspunkten, såsom också synes af tabellerna. Tab. I visar öcksa ett fall, der
stelningspunkten af råfettet är 27° (Benedicts och Deites uppgifter äro
synbarligen tagna på samma ställe), men om det är riktigt, så är det i likhet
med nyssnämnde fall ett sällsynt undantagsfall; och af tab. VI synes, att
af 15 undersökta prof från Danmark, Tyskland, England, Frankrike och
Amerika intet understeg 31° Stelningspunkt.
En annan vigtig anmärkning mot ifrågavarande metod, hvilken
anmärkning visserligen ej har någon tillämpning för bedömandet af om ett
fettprof är premier jus eller oleomargarin, enär dessa icke innehålla några
fria syror, är den, att man icke för t. ex. palmolja, hvars halt af fria
syror varierar mellan c:a 5—90 proc, kan draga några slutsatser afråfettets.
Stelningspunkt. En blick på tab. IX, kolumnerna »Stelningspunkt å
rå-fett» och »Stelningspunkt å feta syror», visar att exempelvis Old Calabar
och JSTew Calabar palmolja hafva ungefär samma stearinhalt — de feta
syrornas Stelningspunkt är nämligen ungefär densamma — men att
stelningspunkten af råfettet skiljer sig med ej mindre än 17°.
II. /Smältpunkten af råfettet bestämmes vanligen efter Bouis’ metod,,
d. v. s. man suger upp af det smälta, vattenfria fettet uti ett tunnväggigt
glasrör med 3 mm. inre diameter en 1—2 centimeter hög fettpelare samt
låter denna stelna. Koret smältes antingen igen eller också lemnas det
öppet, hvilket senare sätt har användts vid dessa undersökningar. Det
fastbindes sedan vid sidan af kulan på en termometer och nedhänges i
vatten, som sedan långsamt uppvärmes. Man iakttager när fettet börjar
smälta och när det är fullständigt smält. Den förra punkten har här
antagits som smältpunkten. Mot denna metod, som torde vara den sämsta
af de nu omnämnda vid afgörandet om ett fett är premier jus eller
oleomargarin och i allmänhet för att bedöma ett fetts natur, kan göras många
anmärkningar.
1) Det är svårt att få rör med samma godstjocklek och diameter.
Diametern inverkar nämligen på smältpunkten, såsom af direkta försök
framgått. Sålunda gaf, för att anföra ett exempel, dansk oleo i 3 mm.
glasrör en smältpunkt af 37°, och fettet var fullständigt smält vid 40°. I
ett 6 mm. glasrör deremot började samma oleo att smälta vid 35° och var
fullständigt smält först vid 42°.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
