Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genomsnittsprofvet blir, såsom af de öfriga exemplen synes, ej under 43°,
som torde kunna anses som gräns mellan talg och oleomargarin.

Denna metod har derjemte en annan fördel, ty man kan genom
iakttagande af det sätt hvarpå fettsyrorna kristallisera se om talgen är oblandad
eller icke. Feta syror af ren talg kristallisera nämligen såsom
erfarenheten visat alltid i bollar (amorft, såsom jag i tabellerna kallar det), blandad
talg likasom ister i nålar eller blad. Råder tvifvel, antingen ett prof
är premier jus eller oleomargarin, t. ex. tab. VI n:o 1, der
stelningspunkten af de feta syrorna är 41°,9, synes af deras kristalliniska textur att ett
annat fett än talg ingår deri; fettet var sannolikt tillsatt med ister för att
höja utbytet af oleo vid pressning och står derföre närmare oleomargarin
än talg.

Inom stearinindustrien brukas också denna tillförlitliga metod allmänt
för bedömandet af värdet af ett fett för fabrikationen; dervidlag betyder
det föga eller intet om råfettet håller mer eller mindre feta syror. På
pariserbörsen noteras också talgen med en normal »titre» af 43°,5, d. v. s.
fettsyrornas stelningspunkt får ej understiga 43°,5.

Metoden torde derföre framför de begge andra kunna rekommenderas
vid undersökningar af ifrågavarande slag.

Genmäle till Ingeniör Alf. Larson

af Peter Klason.

I förestående uppsats har Herr A. Larson gifvit en intressant exposé
af framställningen af premier jus och oleomargarin. Vidare, »då man i
vårt land räknat en vara såsom talg, ifall dess smältpunkt varit 38° och
deröfver, i annat fall som oleomargarin», har han »för att söka bidraga
till lösningen af frågan att säkert skilja premier jus och oleomargarin»
förskaffat sig en mängd prof af dessa slag af fett samt undersökt dem dels
på råfettets stelningspunkt och smältpunkt, dels saponifierat dem och bestämt
stelningspunkten af de ur tvålen afskiljda feta syrorna. Af skäl, som af
författaren utförligt framställes, anser han, att bestämmandet af de fria
syrornas stelningspunkt är den lämpligaste metoden att skilja oleomargarin
från premier jus.

Då jag för min ringa del i ett och annat hyser en annan uppfattning
i berörda frågor än författaren, så tillåter jag mig här anföra skälen dertill.

I gällande tulltaxa står, att margarin bör förtullas såsom smör.
Huruvida någon laglig gräns blifvit fastställd emellan margarin (oleomargarin)
och talg (premier jus) känner jag ej, men om det öfverhufvud kan vara
skäl att fixera en sådan, kan jag ej förlika mig med, att de fria syrornas
stelningspunkt skall bestämma densamma.

För att ett fett skall kunna ingå såsom material i konstsmör måste
det sakna dålig lukt och smak (härskenhet), men ock en med smör oförenlig
specifik sådan. Detta är ett conditio sine qua non. Denna egenskap
förutsatt, fordras tydligen af ett fett, för att det vid förtärandet skulle göra
samma intryck som smör, å ena sidan att det vid vanlig temperatur ej är

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svkemtid/1891/0101.html

		Svensk kemisk tidskrift / III. årg. / 81 (1889-1919) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|