Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87:
Således bekräftar professor Klason att oleomargarin kan hafva en
smältpunkt af c:a 38° och ändå vill han sätta gränsen vid högst 37°*).
Inga tekniska hinder finnas för att pressa talg till 10, ja till 5 proc.
återstod, men om en fabrikant dock skulle utföra ett sådant beslut, skulle
ingen konstsmörfabrikant för den sålunda erhållna varan vilja betala ett
pris, som motsvarade tillverkningskostnaden. Det finnes derföre ett
kommer-sielt hinder mot att gå till ytterlighet i detta fall, och sådana hinder äro
lika kraftiga som de tekniska.
3) Bör syrornas Stelningspunkt eller fettets smältpunkt
användas som kännetecken på talg och
oleomargarin?
Oleomargarin är, såsom bekant, frisk talg, som genom pressning
befriats från en större eller mindre del stearin, d. v. s. det är stearinhalten,
som betingar skilnaden mellan oleomargarin och premier jus (margarintalg).
»Vill man», säger professor K., »bestämma värdet af ett fett såsom
material för stearin» (= bilda sig ett begrepp om dess stearinhalt) »eller
tvål,**) då böra egenskaperna hos de feta syrorna vara afgörande.»
Yid afgörande om ett fett är premier jus eller oleomargarin böra väl då
också de feta syrornas egenskaper vara afgörande, efter som skilnaden emellan
premier jus och oleomargarin just betingas af stearinhalten. Då nu vidare en
viss egenskap — stelningspunkten — hos de feta syrorna är direkt
proportionel mot fettets stearinhalt, så bör naturligtvis stelningspunkten vara
bestämmande, helst, såsom prof. K. påpekar och jag i min uppsats visat, att
differensen mellan smältpunkten hos fettet och stelningspunkten hos syrorna deraf
icke är densamma för olika fett; eller m. a. o. man kan icke af smältpunkten
hos fettet bilda sig en föreställning om stearinhalten, och då denna betingar
skilnaden mellan premier jus och oleomargarin, så kan ej smältpunktsbestämning
wara ett lämpligt sätt skilja dessa varor åt.
Huru prof. K. kan draga en motsatt slutsats är oförklarligt***),
likasom hvarför endast egenskaperna hos »fettet som sådant» skulle få bestämma
detsammas värde som råvara för konstsmör, då man kan draga vigtiga och
riktiga slutsatser af syrornas egenskaper. Att jag icke är ensam om åsigten
att de feta syrornas egenskaper lemna ett bättre kriterium på ett fett än
fettets som sådant, synes t. ex. af följande citat†): »Die Unregelmässig-
keiten, welche die Schmelzpunkte der fette zeigen.......haben dazu ge-
fiirht, dass gegenwärtig zur Vergleichungff) und Werthbestimmung der Fette
*) Enligt hvilken metod? Menas efter Bouis och i så fall begynnande eller slutad
smältning (3 a 4 graders differens) eller efter Pohls metod, som ger ett annat, lägre
resultat?
**) För tvål har stearinhalten ingen betydelse. Man kan som bekant koka kärntvål
af flytande olja, olein, m. fl., lika väl som af talg, likasom man också kan koka såpa
af talg.
***) Prof. K. menar också att »man har svårt att förlika sig med att svinfett i
allmänhet har så hög smältningstemperatur som herr Larson anger». Hvarför så?
†) Analyse der Fette und Wachsarten von Rudolf Benedict, sid. 58.
††) Kurs. af A. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
