- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / III. årg. /
98

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

8) Dalicans method.

D:r S. antager som ett axiom, att hvarken metodens uppfinnare, om
så får sägas, eller någon annan »kritiserat» densamma. Detta påstående
är alldeles grundlöst. Metoden antogs den 24 Juni 1868 vid ett
sammanträde i Paris hos den framstående stearin teknikern de Milly af talgsmältare,
mäklare och stearinfabrikanter derstädes; och bestämdes då, att en
Stelningspunkt hos de feta syrorna af talg från Paris af 44° med 1/2 grads
latitud skulle vara ett minimum för ren talg, d. v. s. i sjelfva verket
43°,5. All talg af lägre gradtal har köparen rätt att refusera (d. v. s.
icke betala efter börsnotering). Såsom synes häraf hafva både säljare och
köpare enats härom och det ligger i sakens natur att en så vigtig
ekonomisk fråga noga pröfvades, innan en norm för värdebestämningen fastslogs.

Dalican hade emellertid dessförinnan undersökt de då befintliga
metoderna :

l:o) bestämning af smältpunkten hos fettet;

2:o) saponifikation i vattenlösning;

3:o) saponifikation i alkoholisk lösning.

Den förstnämda metoden fann han oduglig, emedan det förekom
såsom jag också visat, att ett fett med lägre smältpunkt kan gifva syror af
högre Stelningspunkt, d. v. s. hafva större stearinhalt, än ett fett med högre
smältpunkt.

Saponifikation i vattenlösning fann han långsam, besvärlig och osäker,
enär det är särdeles svårt att på detta sätt ernå fullständig saponifiering,
en erfarenhet som jag också många gånger gjort *). Saponifikation på
vanligt sätt i alkoholisk lösning är långsam och det händer också att
saponifi-kationen på detta sätt blir ofullständig.

För att visa fördelen af att innan alkohol-natronlösningen tillsättes
upphetta fettet till 150°, må ett exempel anföras. Jag saponifierade till
blott 70° uppvärmd premier jus med alkoholisk natronlösning och förfor
för öfrigt enligt den beskrifning som förut meddelats; jag fann då en
Stelningspunkt på syrorna af 42°,8.

Som detta är för lågt för premier jus, titrerades syrorna med
normal-natron och visade det sig då, att de innehöllo omkring 17 proc.
osaponi-fieradt fett.

Ett nytt prof saponifierades då på samma sätt, men tvålen kokades
2 timmar utöfver den tid (1 timme), som användts vid föregående
saponifiering, under tillsats af ytterligare 25 c.c. alkohol vid kokningens början.

Syrorna hade nu stelningspunkten 44°,2 och visade sig vara fria från
osaponifieradt fett. Vid saponifiering enligt Dalicans method, med till 150°
upphettadt fett, erhölls en Stelningspunkt 44°,4, d. v. s. en differens af
blott x/5 grad.

För att undvika de nyssnämde med exemplet belysta olägenheterna
vid saponifikationen modifierade Dalican methoden till den beskrifna. Han
upphettar dock fettet »tills feta ångor började utvecklas» (c:a 250°) och
bestämmer stelningspunkten under omrörning. Jag har funnit onödigt att
upphetta så högt samt bättre att bestämma stelningspunkten på sätt jag

*) Särdeles för talg. En del fettarter, t. ex. palmolja, saponifieras deremot lätt i
vattenlösning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1891/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free