Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Att sjelf bereda sig talgprof han gifva mycket vilseledande resultat, ty
i laboratoriet kan endast »stuffer» -— om det tillåtes mig nytja detta mera
betecknande än i denna branche brukliga ord — icke generalprof*)
ut-smältas. Detta är af vigt att beakta, i synnerhet såsom tab. I visar att
stelningspunkten hos syrorna af fettet från ett och samma djur kan variera
mellan 38°,6—44°,e och samma fetts smältpunkt mellan 42°,5 —50° (enligt
Pohl) = c:a 45°—52° enligt Bouis. Sålunda hafva också af mig utsmälta
talgprof (stuffer) af resp. 12 och 18 månaders gamla får gifvit syror af
resp. 45°,4 och 44° Stelningspunkt och en smältpunkt enligt Bouis af resp.
46°—50° och 46°—49°, ehuru det är sannolikt att, om all talgen af fåren
nedsmälts, ett motsatt resultat skulle hafva erhållits.
Bättre än att sjelf smälta några prof hade då varit, om d:r S. från i
Stockholm befintliga smälterier och stearinfabriker skaffat sig prof af deras
fabrikat och lager, ett förfarande, som hvarken blifvit »mycket dyrbart»
eller besvärligt, men deremot tillförlitligt. Han hade då sluppit besväret
att »aus der Tiefe seines Bewusstseins» konstruera ut en gräns, som icke
har någon motsvarighet i verkligheten. Den talg och premier jus, som
finnes på verldsmarknaden, fås förnämligast från de stora slagthusen i
Syd-Amerika och Australien och slagterierna i storstäderna. De djur, efter
hvilka talgen faller, slagtas också i en någorlunda lika ålder, ej för unga
och ej för gamla, för att kött och hud må blifva af bästa qvalitet. Det är
derföre lätt förklarligt att den oblandade talg, som finnes i handeln, är af
så lika beskaffenhet som tabellerna visa.
Således har det derföre icke gått för sig, äfven om det »fallit mig in»,
»att skaffa rena talgprof af varierande beskaffenhet» i den mening, som d:r
S. afser; ty jag har måst taga dem sädana de förekomma, icke sådana, som
d:r S. möjligen anser att de hörde vara.
De prof, hvaraf jag utfört analyser, äro således af de skäl jag nu
anfört valda med kritik och jag tror mig kunna påstå, att de utgöra ett godt
material för bedömandet af ifrågavarande spörj sm ål. Okritiskt skulle
deremot såsom jag nyss visat varit att bereda sig talgprof på det satt d:r S.
föreslår.
Författare af handböcker i ren eller teknisk kemi äro naturligtvis icke
i stånd att sjelfva kontrollera alla uppgifter de lemna, helst af denna art;
de måste afskrifva hvarandra. På detta sätt kan ett misstag gå igenom
flere verk. Hvad de 5 fall beträffar, då »ganska» framstående författare
»styrka» att talg smälter vid 38°, så bevisa de intet, emedan methoden för
bestämningen icke omtalas; i synnerhet som samma fett såsom förut visats
kan gifva 15 olika smältpunkter efter olika methoder, med 10° skilnad mellan
maximum och minimum. Vidare kriticera v. Post och Deite de af dem
omnämda smältpunkterna, och hålla före att variationerna af angifna skäl
(se sid. 88) måste vara oriktiga. Att samme författare t. o. m. i samma
verk ger helt olika uppgifter synes af Hägers Untersuchungen II, som ju
är »ganska framstående», der det sid. 529 säges att »Bindertalg» smälter
vid 43°—45° och sid. 506 att Bindertalg smälter vid 36°—40°. A samma
sida får man veta att »Kalbsfett» smälter vid 45°—55° (jemför hvad jag
funnit (å stuff), tab. VII, n:r 4); å sid. 506 säges vidare att
»Schweine-schmalz» smälter vid 28°—32° och å sid. 528 att det smälter vid 40°—42°
*) D. v. s. all talg från en mängd slagtdjur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
