- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / III. årg. /
106

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

några föreningar af oximernas klass *) upptäckts, hvilka säkert bevisats
hafva samma plana formel, men som likväl äro olika, hvadan de ära
stereoisoinera; detta kan emellertid, som vi straxt skola visa, icke bera
på dessa föreningars kolatomer. Det ligger då temligen nära till hands
att söka orsaken till stereoisomerien hos de i molekylen ingåenda
kväfveatomerna, och åsigten, att isomerien beror på kväfvet, uttalades
första gången af Hantzsch och Werner i januari år 1890. Innan vi
redogöra för själfva teorien, vilja vi omnämna de isomerifall, som gifvit
upphof åt densamma.

1. Benzaldoæim, som erhålles af hydroxylamin och benzaldehyd
(bittermandelolja) enligt ekvationen

C6 H5. CHO+H2 NOH = H2 0 + C6 H5. CH. NOH

finnes, enligt Beckmanns omsorgsfalla undersökningar, i två former, af
hvilka den ena vid vanlig temperatur är en olja, den andra en fast
kropp, och om hvilka Goldschmidt säkert bevisat, att de hafva samma
plana formel, nämligen:

C6 H5. CH. NOH

Som synes, finnes här ingen assymmetrisk kolatom; dubbelbindningar
mellan två kolatomer finnas visserligen i den ingående benzolresten
(C6 H5), men som dessa vid ifrågavarande reaktion måste förbli
oförändrade, så bli alla bindningarne mellan kolatomerna identiskt lika i
de bägge isomererna, hvarför stereoisomerien icke kan bero på kolet.

2. Benzilmonoæim. Benzil är en diketon af formeln

C6H5.CO.CO.C6H5,
som med en molekyl hydroxylamin reagerar enligt ekvationen:

NOHO

C6 H5-CO-CO-C6 H5+H2 NOH = H2 0+C6 H5-C–––C-C6 H5

(benzilmonoxim).

Vid reaktionen bildas emellertid, såsom Auwers och V. Meyer
genom mycket noggranna och skarpsinniga undersökningar visat, tvänne
benzilmonoximer, med smältpunkterna 138° och 114°, hvilka hafva samma
plana formel.

3. Benzildioæim erhålles af benzil och två molekyler hydroxylamin
enligt ekvationen

C6 H5. CO . CO . C6 H5 + 2 H2 NOH = 2 H2 0 + C6 H5. C–––C . C6 H5

NOH NOH

och finnes i tre olika former, som hafva samma plana formel. Af dessa
smälter den beständigaste vid 207°, den obeständigaste, som lätt ger

*) Med oxim förstås, som bekant, en förening, som innehåller radikalen = N-OH
bunden vid kol. Oximer erhållas genom inverkan af hydroxylamin på ketoner,
aldehyder m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1891/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free