Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
en anhydrid, vid 165°, och den tredje, som intager en medelställning
mellan de bägge andra, vid 237°. Lika litet som hos benzaldoxim kan,
såsom af formlerna synes, isomerien hos benzils mono- och dioximer bero
på närvaron af en assymmetrisk kolatom eller på dubbelbindningar
mellan kolatomer.
Hantzsch och Werner antaga därför, att isomerien beror på ett olika
läge i rymden hos de vid kväfveatomen bundna grupperna i förhållande
till kväfveatomen själf.
Om vi angående den trevärdiga kväfveatomen resonnera på liknande
sätt som vid kolet, kunna vi uppställa följande slutledning.
De tre valenserna hos kväfvet kunna hos vissa föreningar icke ligga
i samma plan, som atomen själf; så är förhållandet t. ex. hos
cvan-väte, HON:
där tydligen kväfveatomens valenser måste bilda kanter i en tetraeder,
hvars spets intages af atomen själf. Man kan ju säga, att N uti
cyan-väte motsvarar den ena metingruppen (=CH) uti acetylen, CH=CH;
äfven i alla öfriga kroppar, där kväfvet ersätter en metingrupp, såsom
i pyridin, kinolin, måste således kväfveatomens valenser ligga i ett
annat plan än atomen själf. I dessa föreningar, där kväfveatomen med
alla tre frändskapsenheterna bindes af en enda kolatom, kan tydligen
ingen stereoisomeri förekomma — lika litet som stereoisomeri kan
förorsakas, af tvänne genom tredubbel bindning förenade kolatomer. Men
om man får antaga, att de tre valenserna äfven i vissa andra
kväfve-föreningar ligga i ett annat plan än kväfveatomen själf, så blir isomeri
möjlig. Yi skola nu betrakta de öfriga möjliga fallen, d. v. s., då
kväfveatomen bindes af en annan atom med tvä och med en valens.
1. Föreningar med dubbelbindning mellan en kväfveatom och en annan
atom.
a) Dubbelbindning mellan hvafve och kol. Föreningarna
CR, R> kunna i amforas ined CR, R9
ii i
NR (OH)R
Om dessa, till hvilkas typ fumar- och maleinsyra höra, veta vi, att
de kunna existera i två former; detsamma bör då gälla om kväfveför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
