Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
bubbla sättes vätskan i detta kärl i rörelse, hvarigenom motståndet i
detsamma ytterligare minskas. Den genom bortgången af den första
gasbubblan åstadkomna tryckförminskningen har derjemte minskat
möjligheten för gasen att passera andra kärlet, hvarför äfven den andra
gasbubblan sannolikast kommer att passera det förstnämnda, som äfven
om alla öfriga omständigheter äro lika, genom sin vätskerörelse
erbjuder gasen den lättaste Yägen. Detsamma kommer naturligtvis att
gälla de följande gasbubblorna. Således har gasen a priori en större
benägenhet att gå fram på den en gång inslagna vägen, och blott vid
starkare gasutveckling eller små tryckhöjder passerar den mera än ett
af kärlen.
I fall man genom att förbinda gasutvecklingsapparaten med en
större reservoar gör volymen af den i hela apparaten inneslutna gasen
relativt stor, gestaltar sig saken annorlunda. Om denna gasmassa har
en volym af 60 liter, och en blåsa på 1/2 kubikcentimeter lemnat
apparaten, så är trycket högst obetydligt (V120000) mindre än förut, äfven om
någon ny gas ej tillförts apparaten. Således måste gasens benägenhet
att gå genom hvarje särskild kran, ej i märkbar grad vara beroende af,,
om de öfriga äro öppna eller slutna. Anstälda försök visade att detta
var fallet. Reservoaren fyldes med gas till ett tryck motsvarande en
vattenpelare af 40 centimeters höjd, hvarpå inledningskranen stängdes.
Fem kranar reglerades till långsam gasström genom vätskor af olika
motstånd, och vid den sjette mättes trycket i apparaten. Under en
ganska lång stund kunde reservoaren mata alla kranarne, och hvarje
krän upphörde att lemna gas, först när vätskans motstånd i motsvarande
kärl kompenserade trycket i apparaten. Häraf följer, att förmågan hos.
en så konstruerad apparat att dela gasströmmen på flere kranar är
oberoende af tryckets storlek, om blott detta tryck är så pass stort, att
det kan öfvervinna motståndet i de respektive kärlen. Den kan
således endast tillskrifvas den omständigheten, att trycket här ej är utsatt
för märkbara momentana rubbningar.
Hvad beträffar tryckets storlek, så måste detta naturligtvis bero på
trycket i gasutvecklingsapparaten, d. v. s. på vätskeståndet i dennay
medan apparaten är i arbete. Vid en Kippsk apparat, på vanligt sätt
kombinerad med en mindre tvättflaska, får man vid påfyllning af syra
iakttaga en viss försigtighet, för att ej, om vid användning en större mängd
gas skulle utvecklas, än som förbrukas, syra skall kastas ur apparaten.
Denna omständighet gör, att vid en dylik anordning trycket genom
påfyllning af syra ej får göras så synnerligen stort. Om en större
reservoar tillkopplas, kan man för tryckets ökande utan fara fylla på vida
mera syra än i förra fallet, ty för det första behöfver en häftig
gasutveckling aldrig ifrågakomma, om man blott iakttager någon liten
försigtighet vid reservoarens fyllning med gas tills maximitrycket uppnåtts;
för det andra kommer ett tillförande eller aftappande af en viss mängd
gas att desto mindre influera på trycket i apparaten ju större volymen
af den inneslutna gasmassan är. Om vi antaga att lufttrycket beräknas
lika med en vattenpelare af 9,73 meters höjd, om trycket i apparaten
motsvarar en dylik af 0,27 meter, den inneslutna gasvolymen är 50 liter,
och en liter gas tillfördes utan att någon volymtillökning egde rum, så
komme trycket att ökas med en femtiondedel. Det ökade trycket komme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
