- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / III. årg. /
120

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

gör, att lågan ej behöfver komma i beröring med den öfre bottnen. En
dylik beröring måste nedsätta lågans temperatur, och derigenom
åstadkomma en mindre fullständig förbränning af lysgasen.

Utaf de försök, som äro gjorda med dessa sandbad framgår
obestridligt, att man genom dem kan med en relativt liten värmekälla
erhålla en ganska stark uppvärmning på en jemförelsevis stor yta. På
grund af beskaffenheten af denna uppvärmning böra luftsandbaden kunna
få en ganska stor användning. Då utan svårighet å samma apparat
kan erhållas temperatur. från 85° till 400°, bör densamma samtidigt
kunna ersätta såväl vattenbad som vanliga sandbad, och i många fall
till och med den öppna lågan.

Svar till Ingeniör Alfr. Larsson.

af Carl Setterberg.

Uti denna tidskrifts föregående häften finnes intagen en uppsats kallad
genmäle mot ing. L. af mig, men då detta i verklighet endast är det
svaromål, som jag på stående fot afgaf vid det Kemistsamfundets sammanträde,
då ing. L. höll sitt föredrag om talg och oleomargarin, utan att detsamma
som vanligt blifvit annonseradt, och hvarvid han häftigt bestridde riktigheten
af utaf mig gjorda undersökningar, så måste jag anhålla om plats för
nedanstående af mig utförda försök i och för rättelse af några af ing. L. lemnade
uppgifter, hvilka ovilkorligen synas mig vara i behof häraf.

Uti 5:te punkten af sitt svaromål kan ing. L. icke förstå, huru jag vid
användandet af en cirka 3 mm. hög fettpelare i det 3 mm. vida röret, som
användes vid fettbestämningen enl. Bouis, kan få likartade resultat, och han
söker äfven här visa, att en varierande höjd af fettpelaren i glasröret skall
förorsaka olika smältpunkt för samma talg. Då jag aldrig observerat detta
förhållande vid talrika af mig utförda kontrollförsök, har jag ansett dessa
ing. L.:s uppgifter tarfva en kontrollering och har derför utfört följande
försök, hvilka dessutom af ing. S. Löwenhielm godhetsfullt blifvit förnyade,
utan att han egde kännedom om de förut vunna resultaten.

Öppet rör nedsänkt utan luftblåsor i vatten, börjande smältning under
omröring. Temperaturstegring cirka 1° C. på 4 min.

Smältpunkt.
I. I II.

3 mm. inre diameter på röret. a b a b

3 mm. hög fettpelare.................................. 48,5— 48,5° C. 48,5—48,75° C.

I 5 mm. » ».................................. 48,5—48,5°C. 48,5—48,5°C.

|15mm. » » ..................................I 48,5—48,5°C. 48,5—48,5° C. |

6 mm. inre diameter på röret.

|6 mm. hög fettpelare....................................| 48,5—48,5°C. I 48,5—48,5° C. |

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1891/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free