- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / IV. årg. /
3

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3

metoder hafva dock för närvarande trängts i skuggan af fluor-metoden.
Ar 1889 uttog ett belgiskt bolag, La société generale de maltose, på
grund af D:r Effronts undersökningar patent på användning af
fluorvätesyra och fluorföreningar vid maltberedning och alkoholjäsning *),
och innevarande höst har Prof. Maercker utgifvit en redogörelse för
försök, som anstalts på hans laboratorium öfver fluormetoden **), ett
arbete, som i anseende till författarens obestridda auktoritet inom
brän-vinsindustrien helt säkert kommer att få vigtiga följder för hela
jäsningskemien.

Ehuru några äldre iakttagelser föreligga öfver fluorvätesyrans
antiseptiska och konserverande verkan, så har denna dock först genom
Effronts undersökningar fått en teknisk betydelse. Dessa
undersökningar hafva varit offentliggjorda i »Moniteur scientifique du docteur
Quesneville» och deras resultat kunna sammanfattas i följande satser:

1) Fluorvätesyran inskränker äfven i mycket minimala doser
syrebildningen i mäsken; 10 gr. vanlig fluorvätesyra med en halt af 30
proc. HF1. pr hi. mäsk äro tillräckliga att alldeles förekomma
smörsyrebildning.

2) Vid den vanliga jäsningstemperaturen af 30° C. har
fluorvätesyran en utomordentlig förmåga att konservera maltets diastatiska kraft
så att ännu efter 7 dygn 80 proc. af dess kraft var qvar, då deremot
utan fluorvätetillsats den hade gått ner till 12 proc.

3) Andra mineralsyror såsom svafvelsyra och klorvätesyra ega ej
denna konserverande inverkan på diastasen, tvärtom var diastasen efter
5 dygn fullkomligt död.

4) Större tillsatser af fluorvätesyra voro skadliga för diastasens
verkan och vid högre temperatur såsom 55° C. verkade äfven mindre
tillsatser skadligt.

5) Tillsatser af 10 gr. fluorvätesyra pr hektoliter vidmakthöllo vid
30° diastasens verkan så länge och så energiskt, att det lyckades att
öfverföra ända till 95 proc. af stärkelsen i maltos, under det att eljest
äfven under de mest gynsamma förhållanden högst 75 a 80 proc. kunna
öfverföras i maltos.

6) I 10-procentiga lösningar af rent rörsocker var en tillsats af
5—6 gr. pr hi. så förderflig för jästen, att en jäsning ej mer kom till
stånd; samma qvantum fluorkalium deremot höjde jästens kraft betydligt.

7) Vid tillräcklig näring för jästen skadades denna mindre, och
äfven vid större tillsatser af fluorvätesyra blef jäsningen kraftigare och
alkoholutbytet större.

8) Fluorvätesyran fördröjde i viss mån jäsningens början men
åstadkom i stället en särdeles kraftig efterjäsning af mäskens dextrin,
så att slutresultatet med fluorvätesyra alltid blef vida bättre än utan
denna.

9) Fluoralkalier fördröjde ej jäsningen i samma grad som den fria
syran.

*) De för Sverige gällande patenten äro två, nemligen N:ris 3024 och 3253,
offentliggjorda resp. den 16/9 och 28/u 1891, samt gällande, det förra från 14/9 89, det senare
från n/ii 89.

**) Das Flussäureverfahren in der Spiritusfabrikation von D:r M. Maercker. Berlin.
Verlag von Paul Percy. (4 Mk.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1892/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free