- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / IV. årg. /
18

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

Några studier på vattengasens område.

Af John Landin.

Med vattengas förstås, som bekant, inom tekniken den gasblandning,
som uppkommer, då vattenånga ledes genom glödande kol. De
reaktioner, som härvid ega rum, kunna vara:

H2 O + C = CO + H2
eller

2 H2 O + C = C02 + 2 H2

och inträffar den förra vid högre, den senare vid lägre temperatur.
Vanligen har i praktiken processen ledts så, att öfvervägande koloxid
och vätgas bildas, hvilka sålunda utgöra gasens hufvudbeståndsdelar *).
Trots den stora praktiska betydelse vattengasen sålunda fått, isynnerhet
i Nordamerikas Förenta Stater, der mer än hälften af all för belysning1
och uppvärmning använd gas är vattengas, har sjelfva
vattengasprocessen från teoretisk synpunkt ännu blifvit jemförelsevis föga studerad,
och hoppas förf., att de försök, för hvilka här skall redogöras/skola
kunna lemna något bidrag till kännedomen om de närmare detaljerna
af vattengasbildningen vid olika temperaturer samt den under olika
förhållanden erhållna gasens egenskaper.

Försöken äro utförda under loppet af åren 1890 och 1891 dels uti
La Plata vid ett dervarande mindre vattengasverk, dels i Stockholm
vid ingeniör O. Fahnehjelms försöksugn. I La Plata arbetade förf.
tillsammans med den skotske gasteknikern P. F. Maccallum jemte d:r
P. J. Pando och i Stockholm hafva arbetena utförts af ingeniör O.
Fahnehjelm och förf. De förra arbetena hade hufvudsakligen till syfte
att utreda vilkoren för erhållande af en koloxidfattig vattengas, under
det de senare varit egnade att sprida ljus öfver vattengasprocessen i
sin allmänhet.

Då vattengasprocessen ledes vid högre temperatur består gasen som
nämdt hufvudsakligen af vätgas och koloxid, teoretiskt till lika volymer.
jPå några ställen har man motsatt sig gasens allmännare användning
på grund af dess höga halt af den giftiga koloxiden. Så var t. ex.
förhållandet i Argentina, Närmast till hands, för att erhålla koloxidfri
gas, ligger det att absorbera koloxiden och sedan söka på något sätt
tillgodogöra densamma såsom t. ex. genom att låta den tillsammans
med vattenånga passera en starkt upphettad regenerator, då jemte
kolsyra erhålles vätgas (Ståhl u. Eisen 1885, 2), som sedan den på något
sätt befriats från kolsyran, skulle blandas med den från koloxid
befriade vattengasen, som då ju också hufvudsakligen består af vätgas.
Man skall dock snart finna den nämnda absorbtionen temligen opraktisk.

*) Denna gas har fått en vidsträckt användning för belysning (medelst karburering
eller glödljus), uppvärmning, kraftbehof och diverse industriela ändamål. (Teknisk
tidskrift 1891, 83.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1892/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free