- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / IV. årg. /
19

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

Det bästa kända absorbtionsmedel för koloxid är
kopparklorurlös-ningar. Sålunda absorbera 100 volymer af följande lösningar vidstående
volymer koloxid:

23,83 proc. Cu2CL> i HCl af l,*o .................... 3,886 ]

17,2 » » " » » » l,i5................... 2,124

12,82 » » » » » 1,10................. 1,490

10,66 » » » ammoniak » 0,955................. 1,480

5,i3 » »■ » mättad NaCl-lösning ............ 577

3,23 » » » » KCl-lösning ............... 392

under det 8,91 proc. Cu2 Cl2 i natriumhyposulfitlösning märkligt nog ej
eger någon absorbtionsförmåga för koloxid. (Jfr Winkler: Industriegase.j
Isynnerhet klorvätelösningarna absorbera sålunda afsevärda mängder
koloxid, och dessa lösningar kunna sedermera lätt regenereras genom
uppvärmning eller genom att utsättas för vacuum, då i båda fallen
koloxid bortgår och lösningarna ånyo äro användbara. En dylik lösning
framställes beqvämast genom att lösa kopparklorid uti saltsyra och
reducera med metallisk koppar. Genom att låta vattengas med 40 proc.
(volym) CO och deröfver passera en absorbtionsapparat med sådan
kopparklorurlösning erhölls äfven vattengas, som var i det närmaste
koloxidfri. Sålunda gåfvo analyser vid olika tillfällen 3,i9 proc, 2,oo
proc. och 3,5 proc. (volym) CO, hvilket ju är ansenligt mindre än vanlig
lysgas plägar innehålla. Vätgas har pr volym ungefär samma
kalorimetriska effekt som koloxid, hvadan koloxidfattig och koloxidrik
vattengas i detta hänseende blifva ungefärligen likstälda. Metoden blifver
dock omständlig; praktiska svårigheter möta konstruerandet af
absorb-tionsapparater som motstå kopparlösningens inverkan etc. och alltid
återstår frågan om tillgodogörandet af den ur lösningen genom värme
eller vaccuum utjagade koloxiden. Skall deraf genereras vätgas genom
att förbränna densamma med vattenånga tillkommer skiljandet af
vätgasen och den samtidigt bildade kolsyran. Närmare till hands ligger
då att tänka sig att leda vattengasprocessen så, att från början endast
vätgas och kolsyra bildas enligt reaktionen

C + 2 H2 O = C02 + 2 H2.

Härvid erhålles från en gifven kolmängd lika mycket vätgas, sora enligt
reaktionen

C + H2 O = CO + H2

erhålles samma vätgas och koloxid.

Sättet att tekniskt afskilja koloxid ur gasblandningar förmedels
kopparklorurlösningar finnes likväl på andra områden föreslaget.
Sålunda vill A. Fritschi (Rev. chim. ind. 1890, 21, franska patentet 172,592
och D. R. P. 36,710) derigenom erhålla ren koloxid, som ju har
relativt hög kalorimetrisk effekt, ur den vanliga värmefattigare
generatorgasen (Siemens gas). Generatorgasen, som hufvudsakligen består af
koloxid (teoretiskt 34,3 proc.) och qväfve (teoretiskt 65,7 proc.) får
passera ett absorbtionskärl med kopparklorurlösning, då. koloxiden
absorberas och qväfvet bortgår. Genom att utsätta lösningen för ett vacuum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1892/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free