- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / IV. årg. /
20

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

af 550—630 mm. qvicksilfver frigöres sedan koloxiden och lösningen är
regenererad för ny användning.

Huru ställer sig nu emellertid problemet att leda
vattengaspro,-cessen vid så låg temperatur, att koloxidbildning undvikes, i teoretiskt
och praktiskt hänseende?

Värmeförhållandena för de olika vattengasreaktionerna ställa sig
som följer:

C + H2 O (gas) = CO + H2. .. . + 28590 cal — 57560 cal = — 28970 cal

och (

C + 2H20 (gas)=CO2 + 2H2.... + 96960cal —2.57560cal- — 18160cal

d. v. s. att då i förra fallet vid förbränning af 12 kg. kol till koloxid
utvecklas 28590, men för vattenångans (18 kg.) spaltning åtgå 57560
lemnade ett deficit på 28970 cal., utvecklas i det senare vid kolets
förbränning till kolsyra 96960 och åtgå 2 . 57560 (36 kg. ånga) hvilket
sålunda gör ett deficit på endast 18160 calorier. Här har likväl vattnet
beräknats såsom förefintligt i gasform och, då enligt senare processen
teoretiskt dubbelt så mycket vatten åtgår som enligt den förra, synes
detta vara mindre exakt. Beräknas vattnet såsom flytande, blifva de
värmeqvantiteter, som åtgå för processerna, ungefär desamma för båda.
Yi få då nemligen:

C + H2 O (flytande) = CO + H2. .. . + 28590 cal — 68360 cal

= — 39770 cal
och

C + 2 H2 O (flytande) = C02 + 2 H2____+ 96960 cal — 2 . 68360 cal

= — 39760 cal

1 praktiken kan man dock säga, att vid ett vattengasverk det för
gasbildningen nödiga vattnet kan erhållas i gasform så godt som pä
köpet, i det att de generatorgaser, som erhållas vid kolmassans
varmblåsning och eljest ofta sakna lämplig användning, kunna delvis härtill
användas. Tager man hänsyn till att öfverhetta vattenångan, hvartill
äfven generatorgaserna kunna användas, så ställer sig äfven härvid
vattengasprocessen vid låg temperatur teoretiskt fördelaktigare. Pr 1
m3 producerad gas kan nemligen med till 1,000° öfverhettad vattenånga
vid processen vid högre temperatur 0,403 (kg. ånga som teoretiskt åtgår
för 1 m3 CO + H2) x 1,000 x 0,48i (ångans specifika värme) = 194 cal
och vid processen vid lägre temperatur 0,8oe x 1,000 x 0,48i =■ 388
calorier införas i generatorn, och ju mera värme, som sålunda kan under
gasbildningen tillföras, ju saktare faller temperaturen och ju mindre af
kolmassan måste pr en gifven mängd alstrad vattengas förbrännas till
generatorgas för att ånyo höja den under vattengasbildningen sjunkna
temperaturen i generatorn. Teoretiskt ställer sig sålunda
vattengasprocessen vid lägre temperatur alls icke ogynsammare än den vid högre,
hvartill kommer att vid lägre temperatur alltid mindre värme går
förloradt genom strålning etc. 1 praktiken spela dock, som nedan skall
visas, äfven andra faktorer in, hvilka modifiera de beräknade resultaten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1892/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free