- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / IV. årg. /
72

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

II. Vörtafdr agningen.

Sedan drafven efter V2 —1 timme satt sig tillräckligt att bilda ett
godt filter för den nu till afklarning och afdragning färdiga söta vätska,
som fått namn af vört, verkställas dessa operationer, hvarvid
hufvud-vörten först vinnes. Den bör utgöra ungefär hälften af den färdigkokta
vörten. Den andra hälften vinnes, genom att genom silkarets
pålak-ningsapparat släppa vatten af 60° R. på den genom
upphackningsma-skinen duktigt kringrörda drafven, för att dymedelst liksom uttvätta
de för vörten i drafven qvarvarande nyttiga, lösliga beståndsdelarne.
Den eller de — vanligtvis företages denna procedur i 2 eller 3
omgångar — härigenom vunna s. k. pålakningsvörterna få sedan afrinna
till den öfriga vörten i pannan. Sedan sista pålakningsvörten, hvilken
på saccharometern ej bör visa mer än 2 — 3 proc, afrunnit, skaffas den
qvarvarande drafven genast ut ur silkaret. 100 kg inmäskadt malt ger
i medeltal 125 kg våt draf.

III. Hu mlekokningei i.

I allmänhet gäller vid bryggningen som regel, att den ur mäsken
vunna vörten sä fort som möjligt bringas till kokning. Hos oss skall
vörtpannan koka, så fort som pålakningsvörten börjar rinna. Yörten
får i allmänhet koka 2 a 3 timmar, i början mera hårdt, mot slutet
saktare. Humlen tillsättes antingen på en gång eller i 2 a 3 omgångar,
beroende på den ölsort som brygges. Pr 100 kg inmäskadt malt
beräknas från y2—2V2 kg humle. De bestämmande faktorerna härvidlag
äro, utom den ölkonsumerande allmänhetens smak, det blifvande ölets
ålder och karakter, stamvörtens styrka jemte först som sist humlens
qvalitet.

Yörtens kokning med humle har till ändamål:

1) att fälla en del i vörten lösliga ägghvitämnen, hvilka skulle,
om de fingo deri qvarblifva, omöjliggöra ölets hållbarhet;

2) att ur humlen extrahera vissa för ölet värdefulla
beståndsdelar; och

3) att genom den vid kokningen fortgående afdunstningen af vatten
samt äfven pågående ämnesomsättningen göra vörten mera koncentrerad
samt lämplig för den kommande jäsningen. När vörten är färdigkokt,
hvilket af den praktiska bryggaren bedömes af vörtens mer eller mindre
grofflockiga glänsande brytning eller skärning, får den först passera
humlesilen, för att befrias från den urkokta humlen, och pumpas sedan
upp på kylskeppen, för att der afsvalna. Härifrån nedsläppes densamma
antingen direkt eller, om temperaturen så erfordrar, förmedels särskilda
iskylapparater på karen i jäskällaren, för att der undergå
hufvudjäs-ningen, hvilken sedan följes af efterjäsningar på faten i lagerkällareny
tills dess ölet blir färdigt för konsumtion.

Från maltets inmäskning till och med den färdigkokta vörtens
uppumpning på kylskeppen, d. v. s. till en brygd enligt
dekoktionsme-toden med 3 mäskkokningar åtgår i allmänhet en tid af 10—12 timmar.

100 kg malt gifver 472-6 hi vört af 14—50 proc. B. Till 1 hi
vört af samma styrka åtgår 16—24 kg malt. Af ett godt malt erhåller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1892/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free