- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / IV. årg. /
79

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SsanslLXemisk Tidskrift.

jggJT TEKNISKA SKOLAR |rg. N:0 5.

STOCKHOLM’, lf

ISTyast^iMCTB-ff^Sfe^ tillverkningssätten för

koppar.

(Föredrag, hållet vid Naturforskaremotet i Köpenhamn, Juli 1892.)
Af Alfr. Larsson.

Innan jag går till behandlingen af förevarande ämne: »Nyaste
tidens framsteg i tillverkningssätten för koppar», beder jag att få
förutskicka anmärkningarne: primo att endast bearbetandet af kopparkis och
kopparkishaltig svafvelkis kommer att omtalas, enär dessa malmer äro
de vigtigaste och ojemförligt mest förekommande; sekundo att endast
de allmänna dragen af framställningssätten för koppar ur dessa malmer
skola beröras, eftersom ett ingående i detalj skulle blifva för tidsödande.

Man skulle i förevarande fall kunna först behandla de torra eller
smältprocesserna och sedan framställningssätten på våta vägen, men
den kronologiska ordningen är bättre, emedan det organiska sambandet
mellan grund och följd för de olika fabrikationsmetoderna då bättre
framträder.

Ehuru framställning af koppar ur dess svafvelmalmer är mycket
gammal, har den ända till den nyaste tiden icke undergått några
väsentliga förändringar i princip, hvad de kemiska processerna beträffar,
förr än i midten på 1860-talet, då den klorerande rostningen af
kopparmalmer började att rationelt och i stort tillämpas. De vid den torra
processen använda apparaterna hafva ej heller varit stadda i någon
mera afsevärd utveckling förr än i början af 1880-talet, då ett stort
språng till det bättre gjordes med införandet af bessemermethoden i
kopparfabrikationen.

Kopparmalmerna i fråga, en förening af svafvelkoppar och
svafvel-jern, bearbetades som bekant sålunda, att de efter scheidning från
bergart upplad.es i högar i fria luften och antändes, hvarvid malmens
svafvel började’ förbrinna till Svafvelsyrlighet, som bortgick, och jernet tillika
med något koppar samtidigt delvis oxiderades till oxid, sä att en
betydligt svafveliättigare, men oxidrik produkt återstod. Den sålunda
erhållna rostade malmen blandades i lämplig mängd med slagg från den
efterföljande råkopparsmältningen samt kol eller koks och smältes i
schaktugnar under bläster. Härvid reducerades jernoxiden dels af
svaf-veljern och dels af kol till oxidul, som med bergarten i malmen och
den tillsatta slaggen sammansmälte till en lättflytande slagg: 6 Fe2 03 +
2 Fe S + 7 Si 02 = 2 S02 + 7 (Fe2 04 Si). Svafvelkoppar och svafveljern
sammansmälta samtidigt till en s. k. skärsten, af vexlande koppar- och
jernhalt, allt efter malmens beskaffenhet och den mer eller mindre
kraftiga rostningen. Den kopparoxid, som möjligen bildats vid
rostningen, inverkar vid smältningen på svafveikopparn, så att svafvel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1892/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free