- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / IV. årg. /
81

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

81

ofantligt mycket större omfång än förut, till följd af den kemiska
industriens snabba framåtskridande, som mångdubblade förbrukningen af
svafvelsyra och således också af, svafvelkis. Och som den mest
använda svafvelkisen, den spanska, också är kopparhaltig — bränderna
efter rostningen i svafvelsyrefabrikerna hålla vanligen c:a 4 proc Gu —,
så erhöll man sålunda i stor mängd en fattig kopparmalm, som borde
tillgodogöras. Detta gjorde en annan method nödvändig för bearbetandet
af fattiga kopparmalmer, och en sådan uppfans i den klorerande
rostningen, hvars införande utgör nyaste tidens första stora framsteg i
kopparfabrikationen.

Denna method, enligt hvilken kopparn vinnes på våta vägen, har
på visst sätt haft sina föregångare. Sålunda har man i många
århundraden ur kopparhaltiga grufvatten med jern utfält koppar, s. k.
cementkoppar. Man har också låtit kopparmalmen oxidera sig i luften, lakat
den med vatten och fält kopparn ur den sålunda erhållna lösningen
med jern. Läkningen har också gjorts mera effektiv genom att
öfvergjuta den rostade malmen med surt vatten eller med vatten,
innehållande jernoxidulsalter, hvarvid jernkloruren eller ferrosulfatet vid
närvaro af luft omsatt sig med i rostgodset befintlig kopparoxid till
kopparklorid och jernoxid. Och än i dag rostas vid en del grufvor, t. ex.
EIo-Tintogrufvorna, stora massor kopparfattig malm, som ej lämpar sig
för export, med intill iy2 proc. Gu i luften och lakas med vatten,
hvarvid dock mycket koppar stannar qvar i bränderna *).

Den öfvervägande mängden bränder efter den kopparhaltiga
svafvelkis, som numera årligen i mycket stora mängder användes för
svafvel-syrefabrikation och hvilkas medelhalt af koppar är 4 a 4,5 proc, håller
emellertid endast en liten bråkdel af sin kopparhalt i löslig form. Detta
faktum ledde till införandet af den klorerande rostningen, hvilken
method i sin tur återverkat så att svafvelsyrefabrikerna nu i regeln söka
få bearbeta kopparhaltig svafvelkis, emedan bränderna efter sådan med
fördel kunna tillgodogöras **).

I rundt tal bearbetas årligen enligt den klorerande methoden
inemot 2 millioner ton malm med i medeltal 3 proc Cu, hvadan c:a
60,000 tons koppar sålunda årligen erhålles. Om malmen i medeltal
antages innehålla 50 gr. Ag pr ton, så vinnes alltså samtidigt den
ansenliga mängd af 100,000 kg. silfver, repr. ett värde af 10 millioner
kronor pr år.

Den klorerande rostningsmethoden, eller som den i dagligt tal kallas
»kopparextraktionsmethoden», lämpar sig emellertid icke för kopparmalmer
med öfver 5 proc. Cu, emedan kopparn i rikare malmer ej fullständigt
på nämnda sätt kan utan för stora kostnader extraheras. A andra
sidan blef den gamla torra methoden för framställning af koppar med
sin stora bränsleåtgång och myckna arbete för dyr för fattiga malmer
och kopparn, sålunda framställd, kunde derföre ej konkurrera med
amerikansk och australisk koppar, tillverkad af många gånger rikare malmer.
En method var derföre nödvändig, som särskildt lämpade sig för be-

*) Här följer en redogörelse för bearbetandet af Pomaronkis. Se härom Sv. Kem.
Tidskr. 1892, N:o 2, sidd. 25 o. 29.

**) Här redogöres för denna method. Se härom Sv. Kem. Tidskr. 1892, N:o 2,
sid. 27.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1892/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free