- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / IV. årg. /
96

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

Mergelområdenas geografiska samband med silurtrakterna i vårt
land ådagalägger, att mergelns karbonater förskrifva sig från dessas=
kalkbergarter; dess geologiska uppträdande (inneslutna fossil etc.) i öfrigt
ger vid handen, att den är afsatt i ett ishaf, som vid glacialperiodens
slut betäckte stora delar af vårt land. Då redan mergelns regelbundna
skiktning såsom jemntjocka hvarf talar för en regelbunden periodicitet
i dess afsättning, har man förmodat, att hvarje serskildt skikt skulle
representera den slamafsättning, som de från inlandsisen kommande
elfvarna under loppet af ett år åstadkommo; att med andra ord skikten
skulle vara årsskikt.

Mina undersökningar öfver den kemiska sammansättningen af
skiktens olika delar hafva också gifvit bekräftelse åt ett sådant antagande.
Såsom exempel på den betydliga variationen i karbonathalterna inom!
samma skikt må anföras följande analyser från tvenne omedelbart på
hvarandra liggande årsskikt. Profven äro från Ekeby kakelfabrik vid
Upsala.

1. Skiktets tjocklek 38 mm. Analyseradt, nedifrån räknadt, mm.
a) 3—7, b) 16—20, c) 31—35.

Eelationstal
Ca C03. Mg C03. (Ca C03 == 100).

C............... 18,54 2,53 13,1

b............... 21,79 2^49 11,5

a............... 30,22 2,21 7,3

2. Skiktets tjocklek 39 mm. Analyseradt, nedifrån räknadt, mm.
a) 3__7? b) 16-20, c) 32—36. • -

Eelationstal
CaC03. MgC03 (CaCO3 = 100).

C............... 19,24 2,50 12,9

b............... 25,47 2,u 8,2

a............... 33,06 2,36 7,i

Dessa exempel kunna anses såsom typiska; det bör dock anmärkas,,
att olikheten mellan skiktets öfre och undre delar i afseende å
karbonathalterna i de tunnskiktade lerorna blifver ännu större, så att kalkhalten
kan vara ända till 10—20 gånger större i skiktets undre del än i dess
öfversta parti, och att å andra sidan motsatsen blir mindre i de
tjock-skiktade lerorna. Regeln har samma giltighet, antingen mergeln är
kalkrik eller kalkfattig. Denna inhomogenitet gör det nödvändigt, att
vid analyser, der det gäller att utröna en hvarfvig mergels
genomsnittliga kalkhalt, taga tillräckligt stora och väl blandade prof, om ej
analysen skall riskera att blifva felaktig på kanske flera procent.

Orsaken till kalkhaltens regelbundna och hastiga aftagande inom
skiktet nedifrån—uppåt är den, att det under den varma årstiden i stora
massor hafvet tillförda jökelslammet till större del hann afsätta sig
innan kalken utlakats, under det att, i samma mån som slamtillförseln
mot hösten och den kallare årstiden genom jökelelfvarnas utsinande
minskades, relativt större del af kalken hann af hafsvattnet utlösas.
Denna förklaring verifieras af magnesiahaltens motsatta förhållande,
såsom analyserna visa, Det i kalkbergarterna i ringa mängd ingående
magnesiumkarbonatet förekommer nemligen under en svårlösligare form.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1892/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free