Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
och bör derför blifva relativt rikligare i höstens och vinterns
slamaf-sättning. Relationstalens storlek äro derför, och emedan slammets
ursprungliga magnesiahalt varit närmelsevis konstant (ungefär 2—3 proc.
af hela karbonathalten), ett mått på utlakningens storlek; så att om en
mergel t. ex. visar relationstalet 60, detta ger vid handen, att endast
en 30—20-del af den ursprungliga i slammet förekommande kalkhalten
kommit att afsätta sig, under det att det mesta hunnit utlösas, medan
slammet ännu var suspenderadt. Då vidare utlösningen är beroende af
den tid slammet varit suspenderadt, alltså i viss mån af slammets
finhet, så är äfven relationstalets storlek till viss grad en exponent för
lerans mekaniska beskaffenhet. Utom slammets finhet hafva emellertid
äfven andra faktorer influerat på suspensionens långvarighet, i främsta
rummet hafvets salthalt, som inverkat i den riktningen, att ju större
salthalten varit, desto hastigare har slammet bottenfälts; såsom följande
experiment ådagalägger.
Två lika stora kvantiteter af samma lera uppslammades i lika
kvantiteter vatten, det ena saltfritt destilleradt, det andra innehållande 0,75
proc. TSTa Cl. I senare fallet klarades vätskan fullständigt inom 4
timmar, i förra fallet hade efter denna tid ännu ingen märkbar bottensats
bildats, och vätskan var ännu efter förloppet af en vecka opalescent.
Såsom jag på geologiska grunder ådagalagt*) har slammet inom det
stora Upländska—Södermanländska’mergeldistriktet spridt sig öfver en
mycket stor areal, innan det sjönk till bottnen, nemligen ända ifrån
nordligaste och nordöstra Upland, som vid tiden för denna mergels
afsättning bildade inlandsisens sydgräns, till trakterna söder om Mälaren och
östra Vestmanland, hvilket finner sin förklaring i d-en minimala
salthalten hos det haf, som vid tiden för mergelns bildning betäckte dessa
trakter i östra Sverige. Då mergeln inom hela detta område är bildad
af samma material, nemligen kalkbergarterna inom Södra Bottenhafvets
silurområde, så kan man a priori antaga, att densamma både i kemisk
sammansättning och mekanisk beskaffenhet skall vara temligen likartad.
Den väsentligaste olikheten beror på kalkens utlösning innan slammet
afsatte sig, hvilken utlösning blifver större i samma mån, som slammet
förts långt bort från sitt ursprung. Följande exempel **) må anföras,
hvarvid äfven magnesiahalten och relationstalet utsättas:
Media af
Eelationstal antal
CaC03. MgC03. (CaCO3=100). analyser.
Leufsta ............ 32 1,2 3,7 14
Örbvhus............ 23 1,4 6,i 6
Salsta ............... 21,7 1,5 6,9 10
Upsala............... 17,8 1,3 7,2 8
Sigtuna ............ 11,4 0,8 7 29
Fånö.................. 11,9 1,9 16 9
Södertelje......... 7,6 2,8 37 9
Hörningsholm ... 3,3 1,2 36 17
Orterna äro ordnade efter åt söder växande afstånd från iskanten,
*) Geol. Fören:s Förh. Bd 14, sid. 286 o. f.
**) Analyserna äro hemtade från beskrifningarne till de geologiska kartbladen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
