- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / IV. årg. /
107

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

107

Efter fullbordandet af de härför erforderliga undersökningarne hafva
vi härmed äran att meddela de vunna resultaten.

I. Pröfning af komparatorn.

Det af oss använda instrumentet var stäldt till vår disposition af
professor Otto Pettersson samt ingeniör R. Ekman, hvilken sistnämnde
äfven var närvarande vid de första försöken. Yid arbetet följdes
noggrannt de i Petterssons och Ekmans beskrifning öfver instrumentet
(Bih. till K. Svenska Tet. Akad. Handl. Band 17 afd. II n:o 8) gifna
föreskrifterna.

Såsom försöksmaterial framställdes till en början blandningar af
ren alkohol och vatten om resp. 0,8—2,o—3,o—4,o volymprocent
alkoholhalt. Genom passande utspädning af dessa spritblandningar erhöllos
andra, hvilkas alkoholhalter skilde sig från de förras med bråkdelar af
procent, ända till och med 0,os proc.

Yid jemförelse medels komparatorn visade sig städse ett tydligt
utslag äfven för olikheter, hvilka icke öfverstege) 0,08 proc, eller en
qvantitet så liten, att det vid rättsliga kontrollanalyser knappast torde
kunna blifva fråga om mindre.

För att tillse, huruvida samma skärpa kunde iakttagas, om icke
blott rena spritlösningar utan äfven extrakthaltiga vätskor sådana som
maltdrycker jemfördes, afdestillerades alkoholen ur en viss qvantitet
svagdricka, hvarefter destillatet utspäddes till den ursprungliga volymen.
Svagdrickan och destillatet måste dervid komma att ega samma
alkohol-styrka, och komparatorn alltså vid jemförelse dem emellan gifva
utslaget noll. Tillsattes nu vare sig till destillatet eller till svagdrickan
en alkoholmängd, nog stor för att den ena vätskan skulle blifva om
0,08 proc. starkare än den andra, så gaf komparatorn ett bestämdt utslag.

Komparatorn visade sig alltså både i afseende på utslagets skärpa
och tydlighet fullt motsvara de fordringar, som kunna ställas på ett
kontrollinstrument. Härmed synes äfven komparatorns fulla
användbarhet till det för densamma angifna ändamålet vara angifven. Härvid
förutsattes dock att den handhafves af sakkunnig person.

Som det emellertid blifvit ifrågasatt, att instrumentet skulle kunna
sättas i händerna på icke blott vetenskapligt bildade, utan äfven andra
personer, så torde ej vara ur vägen att yttra några ord om möjligheten
för de sistnämnde att med nöjaktig säkerhet sköta detsamma.

Skall en person handhafva ett instrument, hvars princip han icke
förstår, så måste det vara särdeles enkelt och operationerna vid dess
begagnande få och enkla. Nu hörer komparatorns princip visserligen
icke till de mera invecklade, men torde likväl för att förstås förutsätta
en större kunskap i fysik, än som tillkommer allmänheten.
Manipulationerna med komparatorn synas i betraktande häraf icke vara nog
enkla, för att man skall kunna vänta ett exakt utförande af andra än
dem, som hafva viss vana att umgås med vetenskapliga instrument.

Denna vår åsigt bestyrktes genom aktgifvande på det sätt, hvarpå
en intelligent och praktiskt duglig, men i fysik föga bevandrad person
arbetade med instrumentet. Så länge detta fungerade normalt, gick
allt temligen bra, men då genom en oförsigtighet det kommit något i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1892/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free