- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / IV. årg. /
132

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

Om tjärfärgämnen.

Föredrag i Kemistsamfundet af A. G. Ekstrand.

Den organiska kemien har på de sista 20 åren gjort sådana
framsteg, att ingen annan vetenskap torde hafva att uppvisa något dylikt.
En mycket verksamt bidragande faktor härvid har man att söka i det
förhållandet, att så många af benzolderivaten visat sig användbara i det
praktiska lifvet, företrädesvis såsom färgämnen och läkemedel. En
snart sagdt otalig mängd af patent hafva uttagits på olika metoder att
framställa artificiella färgämnen, och utsigten att förtjena penningar
på dylika patent har lockat en förut icke anad kontingent af rekryter
i den organiska kemiens tjenst. Det har också varit mången
vetenskapsman i utlandet beskärdt att förtjena millioner pä sina upptäckter
inom färgindustrien, och ett betydande antal unga vetenskapsmän, som
visat sig duga till något, hafva fått ett godt lefvebröd i de många
färgämnesfabrikerna, som nu för tiden äro verkliga vetenskapliga
institut-Men den, som vill komma någon väg inom färgämnesindustrien, måste
vara ganska bevandrad inom hela kemien, företrädesvis den organiska.
Deraf har också blifvit en följd, att färgämnesteknikens utbildning haft
ett afgörande inflytande på den organiska kemien öfverhufvud, och på
detta område ser man mera påtagligt än på andra, huru vetenskap och
praktik gått hand i hand till bådas gemensamma fromma.

Det är den svarta smörjiga stenkolstjäran, som lemnat alla
grundsubstanser för färgindustrien, och särskildt hafva vi att framhålla benzol,
naftalin och antracen såsom de hittills vigtigaste af dessa substanser.
Dessa äro till sin kemiska natur kolväten. Derjemte finnas i
stenkolstjäran både syrehaltiga ämnen, såsom fenol, och qväfvehaltiga ämnen,
såsom pyridin och chinolin, hvilka alla spela en vigtig roll i våra dagars
färgteknik.

År 1865 uppstälde Kekulé sin bekanta grafiska formel för benzolen

CH

nemligen «J jr d. v. s. en regulier sexhörning i hvilken kol-

CH

atomerna binda hvarandra med omvexlande 1 och 2 frändskapsenheter.
Denna formel antages ännu alltjemt såsom bästa uttrycket för benzolens
sammansättning och tillräcklig att förklara de många
substitutionsfeno-menen vid benzol. Om blott en väteatom blifvit utbytt mot ett annat
ämne t. ex. Cl, gör det detsamma, hvar denna andra atom inträder,
om deremot två Cl-atomer införas i stället för två väteatomer, kunna
flera fall inträffa, och man får föreningar, som kallas orto-, meta- och
para-derivat. Om tre Cl-atomer införas i stället för tre väteatomer,
kunna likaledes 3 fall inträffa, i det att kloratomerna antingen ligga
bredvid hvarandra eller symmetriskt med en väteatom mellan 2 klor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1892/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free