- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / IV. årg. /
133

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

133

atomer eller ock osymmetriskt. Äro siibstituenterna i detta senare fallet
olika såsom t. ex. Cl och Br, blir antalet möjliga fall större.
Naftalin C10 H8 återgifves genom följande grafiska formel

hvilken alltså tyckes hafva uppkommit genom en kondensation af två
benzolmolekyler. För att bättre beteckna de olika hörnen i
naftalinmolekylen, plägar man utmärka dem med siffrorna 1, 2,......8.

Med afseende på antalet möjliga isomera fall vid substitution kunna
redan monosubstituten framträda i två former nemligen allt efter som
substituenten inträdt i ställningen 1 eller 2. Disubstituten kunna vara
10, trisubstituten 14, tetrasubstituten 22, allt under förutsättning, att
siibstituenterna äro af samma slag; äro de olika, blir antalet isomerier
ännu större.

Antracen C14 H10 slutligen kan betraktas som en
kondensations-form af 3 molekyler benzol med den grafiska formeln

CH CH CH

\C/T\C/

/c\

CH CH CH

Såsom hvar och en torde känna till, är benzolen en färglös, ganska
flyktig vätska och har för sig sjelf inga färgande egenskaper. Anilin
^ller amidobenzol C6H5NH2 är en i rent tillstånd färglös olja af svag
aromatisk lukt, som icke heller har några färgande egenskaper. Om man
vill hafva ett färgämne ur benzol, är det således ej nog med att i dess
molekyl införa en amidogrupp i stället för väte; det är nemligen endast
vissa grupper och atomställningar, som hafva förmågan att göra ett
färglöst ämne färgadt. Sådana grupper kallas kromofora, men, ehuru de
äro ett nödvändigt vilkor för uppkomsten af ett färgämne, äro de dock
ej ensamt tillräckliga att göra ett färgämne, dertill fordras dessutom, att
kromogenen, som den nu efter införandet af den kromofora gruppen kallas,
förvandlas till en basisk eller sur förening genom ytterligare inträde af
€n saltbildande grupp såsom hydroxyl eller amid NH2. T. ex. benzol
ger med den kromofora gruppen — N = N" — kromogenen azobenzol
C6 H5 — JST = JNT — C6 H5, som är en orangefärgad kropp utan färgkraft,
men amidoazobenzol C6 H5 N" = N — C6 H4NH2 är ett verkligt färgämne
likasom oxyazobenzol C6 H5 — IST = JST — C6 H4 ÖH. Bland kromofora
grupper, hvilka kunna vara af många slag, vill jag nu blott framhålla
N02 för nitrofärgämnena, NO för
nitroso-— S" = N — för azofärgämnena

R — N" för rosanilinfärgämnena.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1892/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free