- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / V. årg. /
18

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

[Galvanometer

(oxiderad)

platta

att efter några dagar ingen ström alls erhålles vid belysning. Om man
då lindrigt stöter till själfva glasröret eljer det stativ, hvari det är
upphängdt, så uppväckes strömmen och blir af samma styrka som förut.
Samma effekt åstadkommes om en elektrisk gnista får slå öfver
någonstädes i närheten. Minchin bevisar, att detta fenomen icke beror på, att
något fel i kontakten uppstått; man skulle då förmoda, att det beror på
någon gasbildning inne i elementet, men denna förklaring duger icke
häller, ty märkvärdigt nog kan man genom en lätt stöt åter göra elementet
okänsligt för ljus, och man kan ju icke antaga, att man genom en stöt
kan återföra en gas i ett Yàge^ hvarifrån man fördrifvit den genom en
annan. Minchin tillskrifver detta märkvärdiga fenomen en molekylär
förändring antingen i den känsliga ytan eller i vätskan. Han anser
därför, att den genom belysning framkallade elektromotoriska kraften
beror på elasticitetsförändringar och icke på en kemisk reaktion. Detta
torde väl dock icke vara mycket sannolikt.

3. Selen-aluminiumelement. Som bekant finnes af det i öfrigt icke
metalliska grundämnet selen en modifikation, som har metallers utseende
och egenskaper; selen i denna form leder elektricitet och dess
ledningsförmåga är beroende af belysningen, i det den växer med ljusstyrkan.
Den Bellska fotofonen är grundad på ändringarna i selens
ledningsförmåga vid olika stark belysning. Denna egenskap hos selen föranledde
Minchin att undersöka, om detta ämne skulle lämpa sig för
fotoelektriska element. Han smälte selen på en metallplatta, doppade ned denna
och en annan platta af samma metall i en föga ledande vätska och
erhöll en ström, om han förenade plattorna med en ledningstråd samt
belyste den med selen öfverdragna plattan. Efter åtskilliga försök fann
han det bästa sättet vara att anbringa selen öfverdraget på en
aluminiumskifva samt nedsänka denna och en annan skifva af samma metall uti
aceton. Alkohol var mindre lämpligt, emedan det angrep aluminium.
Plattan beredes helt enkelt genom att utbreda litet smält selen på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1893/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free