Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Nyare försök att framställa konstgjorda diamanter.
Referat ur Chemiker-Zeitung, Repertorium XVII. N:o 14. (Comptes
rend. 1893. 116).
Friedel fann i meteorjern från Canon Diablo i Arizona små svarta
diamanter, som repade korund. Det låg nu nära till hands att antaga,
det de i meteorjernet ingående ämnena jern, svafvel, nickel och fosfor,
särskildt jern och svafvel, spela en roll vid kolets ombildning till
diamant. Han inneslöt derför kolsvafla hermetiskt i ett block af mjukt
stål och upphettade blocket till rödglödning. Yid blockets
genomskärning var kolsvaflan sönderdelad och urhålkningen fyld med amorft
kol, under det att svaflet trängt ett långt stycke in i stålet. Ett annat
försök utfördes så, att svafvel fick inverka på kolrika jernspån (4 % C)
i slutna kärl, dels vid svaflets kokpunkt dels längre tid vid 500°.
Sedan det bildade svafveljernet aflägsnats och det återstående kolet
blifvit behandladt med rykande salpetersyra och kaliumklorat, återstod
ett helt obetydligt svart pulver, som repade korund.
Berthelot försökte att lösa kol i jernfosfid, hvilken erhölls genom
att reducera jernfosfat med kimrök. Man erhåller på detta sätt ett
smält forsforsjern, som innehåller en egendomlig form af kol. För att
isolera kolet, behandlades massan efter hvartannat med kungsvatten,
fluorvätesyra, kaliumklorat och salpetersyra, åter med fluorvätesyra
och slutligen med kaliumbisulfat vid rödglödningshetta. Det
qvarblifvande kolet gaf likväl vid försök att repa korund inga afgörande
resultat.
Moissan har slutligen utsatt kol för stark hetta under starkt tryck.
Mättas jern med kol vid temperaturer mellan 1,100—3,000°, erhållas
alltefter temperaturen olika resultat. Yid 1,100°—1,200° uppstår en
blandning af amorft kol och grafit, vid 3,000° endast grafit i särdeles
vackra kristaller. Utsättes jernet vid steiningen tillika för starkt tryck,
så förändras förhållandena, Till försökets utförande begagnade han
det tryck, som alstras genom gjutjernets utvidgning vid öfvergång från
flytande till fast form. Kemiskt renadt sockerkol sammanpressades
starkt i en cylinder af mjukt jern, tillsluten med en propp af samma
metall. Cylindern instäldes derefter i ett bad af smält jern, hvilket
i Moissans elektriska ugn blifvit upphettadt till 3,000°. Smältdegeln
af kol med det flytande jernet togs så ut ur ugnen och stäldes i vatten,
dervid bildades hastigt en fast skorpa, och då denna svalnat till mörk
rödglödning, togs massan ur vattnet och fick fullständigt svalna i
luften. Metallklumpen löstes i kokande klorvätesyra, hvarvid 3 varieteter
kol återstodo: grafit i ringa mängd, om afsvalningen gick fort, ett
kastaniebrunt kol i mycket tunna partiklar och en ringa mängd
temligen fast kol. För isolering af detta sista behandlades upprepade
gånger med kungsvatten och sedan omvexlande med kokande
svafvelsyra och fluorvätesyra. Återstoden slammades i kall koncentrerad
svafvelsyra af 1,8; hvad som sjönk häri befriades från grafit genom
upprepad behandling med kaliumklorat och rykande salpetersyra. Efter
en sista behandling med kokande fluorvätesyra och derpå kokande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
