Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
kunnat verka frätande (Dr Setterberg genmälde, att fett ej kunnat
upptäckas i vattnet), dels att vattnets kolsyra möjligen angriper jern.
7) Refererade Prof. Jolin några under senare åren publicerade
metoder att bestämma kol i organiska ämnen på våta vägen, nemligen
Messingers (Ber. d. d. chem. Ges. XXI, 2910 (1888) och Okadas
(Archiv der Hygiene 1892). Under det att förbränningen vid den förra
verkställes medelst kaliumbikromat och svafvelsyra, sker den enligt
Okada i en Kjeldahls kolf medelst kameleon och svafvelsyra. Denna
metod syntes derför innebära möjligheten att bestämma både kol och
qväfve i samma prof, hvarför ref. sökt förvissa sig om metodens
tillförlitlighet. Han fann dock snart, att de erhållna värdena på kolet
alltid blefvo för låga, beroende på ofullständig förbränning, hvadan
metoden måste betraktas som oduglig. I den derpå följande diskussionen
yttrade sig Herrar Nilson, O. Pettersson, Eggertz, Jolin, Cleve och Sondén.
Dervid framhölls, dels att vid kolhaltiga substansers upphettning med
svafvelsyra denna äfven efter långvarig kokning qvarhåller organiska
ämnen, dels att Franklands metod till bestämning af kol och qväfve
vore mycket tillförlitlig och måhända äfven skulle kunna utvecklas så7
att man i samma prof kunde bestämma både kol, väte och qväfve, dels
att redan Schlösing användt en metod att samtidigt bestämma både
kol, väte och qväfve, hvilken metod ännu brukas vid tobaksanalyser i
Frankrike.
8) Ingeniör K. E. Peterson redogjorde i korthet för en broschyr af
Groth om elektrisk garfning och framhöll dervid till en början, att
garfveriindustrien mer än andra syntes oberörd af nutidens
framåtsträfvande. Den förnämsta olägenheten vid garfningen är den långa tid,
som åtgår för att få en hud garfvad, en afkortning i tiden har dock
hittills alltid medfört en sämre produkt. Ett sätt, som blifvit
föreslaget att hastigare införa garfämnet i hudcellerna, är användningen af
elektriska strömmar i garfbadet, äfvensom man funnit, att garfningen
ganska mycket påskyndas, om hudarne få rotera i badet. Enligt Worms och
Bailey och Groth skulle elektriciteten väsentligen påskynda garfämnets
upptagande, ty enligt i broschyren anförda bestämningar på det förbrukade
garfämnet, upptogos på 1 timme, när hudarne lågo stilla, 0,133, när de
roterade, 0,503, men när de roterade och elektricitet samtidigt leddes igenom
badet, 2,os, allt i relativa tal. Att hvarje framsteg som medför en
förkortning i garfningstiden, är af stor ekonomisk betydelse, synes bäst
af den enorma läderförbrukningen i de civiliserade länderna; i
Frankrike tillverkas för 716 millioner frcs lädervaror, i England lika mycket,
och Sverige importerar för 12 millioner kronor. Med anledning häraf
yttrade sig Herrar Arrhenius, Landin och K. E. Peterson. Dr Arrhenius
hade på grund af egna försök att utröna elektricitetens betydelse för
garfningen kommit till det resultat, att elektriciteten långt ifrån att
påskynda garfningen endast förstör en del af garfsyran, som
förbrännes genom den utvecklade syrgasen. Ingeniör Landin hade också
sysselsatt sig med elektrisk garfning och dervid, ledd af den tanken att
en elektrisk ström förmår transportera materia i sin egen riktning, först
användt enkla strömmar, dock utan märkbart resultat; sedan hade han
användt vexelströmmar, hvilka, ehuru en del garfsyra förstördes, syntes
lofva större framgång. I Amerika går garfningen fortare än här, hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
