Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
att dissociationen betingas af vattnets förmåga att verka som kraftöfv
er-förare.
En värdiga radikaler och atomer, hvilka med metallatomen bilda
komplexa radikaler (MX6), synas till sitt verkningssätt alldeles afvika
från molekylerna H2O, NH3 etc. Deras valenstal i förening med
metallatomens bestämmer valensen hos radikalen (MX6) d. v. s. det antal
IV
en värdiga grupper, som kunna bindas i den yttre sfären; t. ex. (Pt Cl6)
verkar som en 2-atomig radikal, hvadan kaliumsaltet har
sammansättningen (Pt Cl6) K2. I komplexen (MX6) äro samtliga grupper direkt
bundna vid metallatomen, och den derigenom bildade radikalen kan
alltefter komponenternas natur förena sig med ett bestämdt antal
en-värdiga atomer och rester. Men dessa bindas på det sättet, att de ej
bero af en viss grupp X i komplexen (MX6) utan så, att deras bindning
samtidigt betingas af alla komplexens grupper. I komplexen (MX6)
kan icke någon enskild grupp utöfva en särskild verkan, utan allas
samverkan kommer till uttryck i radikalens valens med dess speciella
elektrokemiska karakter.
Ett stort antal elementaratomer har, såsom vi sett, egenskapen att
i förening med 6 grupper bilda sådana komplexa radikaler, och förfin
kallar nu det antal atomgrupper, hvarmed en elementaratom på det
nämnda sättet träder i förbindelse, atomens ko ordination stal. Kobolt
och platina m. fi. hafva således koordinationstalet 6, men man känner
äfven elementer med andra dylika tal; så har kolet
koordinationstalet 4, ty man känner inga kolföreningar, hvari flera än 4 grupper
eller atomer äro direkt förbundna med en kolatom. Hos kolet är
således valens- och koordinationstalet lika, hvilket torde hafva varit
anledningen till, att man ej kommit att skilja på de båda begreppen.
Man kan nu förmoda, att bor och qväfve på grund af sin ställning i
det periodiska systemet hafva samma koordinationstal som kolet eller 4;
ui
i detta fall skulle de alltså bilda komplexa radikaler af typen (MX4),
hvilka, enligt hvad vi här ofvan anfört, borde verka som en-värdiga
radikaler, och detta är också händelsen. Boren såsom mera positiv
träder i förbindelse med 4 negativa rester t. ex. i (BF14), hvilken verkar
som en-värdig radikal i (BF14) K, qväfvet åter såsom mera negativt
träder i förbindelse med 4 positiva rester och bildar en-värdiga radikaler
(NR4), hvilka vi känna från amoniumföreningarne.
Yi hafva i det föregående tänkt oss de sex en atom omgifvande
grupperna förlagda till hörnen af en oktaeder, och vi kunna nu beteckna
de relativa ställena för de särskilda grupperna i en sådan. komplex
radikal med namnet koordinationsställen. Föreningar, som hafva
koordinationsställen obesatta, kunna förena sig med hvarandra, t. ex. Pt Cl4
har två och NH3 ett koordinationsställe obesatt, man kan derför få en
förening Pt q] . I koboltens purpureosalter har resten CoX bundit
5 amoniakmolekyler vid sina 5 obesatta koordinationsställen i Co -v- V
och koboltens 2 öfriga valenser måste mättas utanför den inre sfären.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
