Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
kolatom, vid hvilken sidokedjan är bunden. Deras inbördes ordning,’
från hufvudkedjan räknadt, angifves genom exponenter. Exempel:
(1) (2) (3) (4) (6) (6) (7)
CH3. CH . CH2. CH . CH2. CH2. CH,
CH, >)CH2
Samma beteckningssätt iakttages äfven för de aromatiska
kolvätenas kolkedjor.
C6 H5. CH2. CH |^3 I2 metopropylbenzen.
Beträffande de omättade kolvätena hade Pariserkomitén adopterat
A. W. Hofmanns för längre tid sedan framstälda förslag att namngifva
dessa efter deras valens d. v. s. deras förmåga att genom addition
binda ett visst antal halogenatomer. Ett bivalent kolväte skulle
sålunda betecknas med ändelsen -en: C4H8 buten; ett tetravalent med
ändelsen -in: C4H6 butin; det hexavalenta C4H4 borde benämnas
butcw, det oktovalenta C4 H2 hutun o. s. v. Detta yrkande lyckades
dock icke vinna kongressens bifall, hvilket i stället skänktes åt v.
Bae-yers förslag att benämna de omättade kolvätena efter antalet i dem
befintliga dubbla eller tredubbla bindningar.
Omättade* (alifatiska) kolväten med en enda dubbelbindning erhålla
sålunda ändelsen -en; äro dubbelbindningarne 2, 3 o. s. v. utbytes
denna mot -dien, trien o. s. v. Man säger alltså eten i st. f. etylén,
propen för propylen, hexadien för diallyl o. s. v.
Innehåller kolvätet en eller flera tredubbla bindningar, användas
ändelserna -m, -dun, -triin. Acetylen blir således etin, dipropargyl
heæa-diin. Dessa ändelser kunna naturligtvis äfven kombineras. Ett
kolväte med 1 tredubbel och 2 dubbla bindningar erhåller t. ex. ändelsen
-dienin.
Som bekant finnes utom mättade kolväten med öppen kedja ett
litet antal sådana, hvilkas molekyl är bildad af 3, 4, 5 eller 6
CH«>-grupper, förenade i sluten bindning. Dessa hafva hittills benämnts tri-,
tetra-, penta- och hexa-metylen. Med förkastande af detta
beteckningssätt anslöt sig kongressen till ett af Armstrong framstäldt förslag, enligt
hvilket de i fråga varande kolvätenas namn bildas af namnen på
motsvarande öppna kolväten genom tillägg af prefixet cyklo-. Trimetylen
blir sålunda cyklopropan, hexametylen cykloheæan.
II. Föreningar med y>enkel funktion».
Efter de alifatiska kolvätena hade ordningen egentligen bort komma
till de aromatiska. Tills vidare förbigående dessa beslöt kongressen
att i stället diskutera beteckningssättet för sådana föreningar, som
genom vätets utbytande mot olika radikaler: ÖH, CHO, COOH, NH2
o. s. v. kunna tänkas härledda från kolvätena — oafsedt hvilken serie
dessa senare än. måtte tillhöra.
De organiska föreningarnas olika kemiska funktion borde enligt en
redan vid Pariserkongressen 1889 fattad resolution utmärkas genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
