Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
ärendena, i allt väsentligt öfverensstämmande med instruktionen den 6
Juni 1815. Distriktens antal inskränktes nu till 4, enär tillverkningen
alldeles upphört i de flesta län. Medeltillverkningen var 1831—1834
28,090 lisp., och i följd af den stigande tillgången ansåg man sig kunna
nedsätta inlösningspriset till närmare öfverensstämmelse med
verldsmarknadens pris, hvarför genom k. brefvet den 5 April 1835 priset för
inom landet bevisligen tillverkad vara nedsattes till 6 rdr 32 sk. bko
samt ytterligare 1836 till 6 och 1837 till 5 rdr bko. Dessa
prisned-sättningar åstadkommo likväl en lika hastig som oförmodad minskning
i den årliga tillverkningen, i det att denna, som 1835 uppnått sitt
maximum med 33,901 lisp., 1836 sjönk till 31,167, 1837 till 28,999,
1840 till 17,389 och 1842 till 14,645 lisp. Genom k. brefvet den 25
Januari 1842 inskränktes antalet sjuderidistrikt till 3, nemligen 1)
Vester-och Norrbottens, Jemtlands och Vesternorrlands län, 2) Upsala,
Stockholms, Gefleborgs och Vestmanlands län, 3) Östergötlands, Jönköpings,
Kalmar, Kristianstads, Blekinge och Kronobergs län.
Med anledning af tillverkningens betydliga nedgång höjdes priset
genom k. brefvet den 8 April 1.844 till 5 rdr 32 sk. bko, hvilket hade
till följd, att tillverkningen höjde sig något, ehuru obetydligt; 1844—
1853 var tillverkningen i medeltal 17,714 lisp. med ett maximum 1853
af 19,087 lisp. Genom k. brefvet den 6 April 1854 höjdes priset till
6 rdr bko, men medeltillverkningen 1854—1859 var det oaktadt endast
15,955 lisp. och visade ingen tendens till ökning. På grund af den
minskade inhemska tillverkningen hade under en följd af år större
eller mindre qvantiteter årligen måst införskrifvas alldeles som förr.
För att göra slut härpå, bestämdes genom k. förordn, den 13 Januari
1857, att krigskollegii bestyr att tillhandahålla krut åt bergslager och
enskilde skulle upphöra från och med 1859, och samtidigt dermed
nedsattes kronans kruttillverkning till 10,000 lisp. krigskrut årligen,
hvarigenom behofvet af salpeter äfven inskränktes till ungefär samma
belopp. I stället för brist visade den inhemska salpetertillverkningen
derefter årliga öfverskott, hvilka enligt k. * förordn, den 29 Januari
1861 dels användes till uppläggande af ett reservförråd af 10,000
lisp. trublerad salpeter dels skulle försäljas, hvilket dock ej kunnat
ske utan förlust, sedan, med upphäfvande af förut gällande
importförbud, tullfri införsel af salpeter samtidigt med kruttillverkningens
frigifvande från 1859 års början medgafs. Reservförrådet har sedan
fått ökas och salpeterförsäljningen blifvit in stäld. 1860, 61 och 62 var
tillverkningen resp. 14,080, 13,220 och 13,675 lisp., hvadan det, för att
motverka de årliga öfverskotten och inskränka utgifterna till det för
ändamålet behöfliga, blef nödigt att minska den årliga tillverkningen,
hvilket ansågs bäst kunna ske derigenom, att i de län, der
salpeter-handteringen utgjorde en med framgång och omsorg utöfvad, för
innevånarne vigtig binäring, eller förnämligast Vesterbotten och Norrbotten,
densamma fortfarande borde uppehållas, hvaremot den i de öfriga länen
ej vidare borde af staten uppmuntras. För detta ändamål bestämdes
genom k. brefvet den 8 Augusti 1863 två inlösningspris, nemligen 1)
för ren, rabattfri salpeter det förut gällande priset 9 kronor, 2) för
oren, rabatt underkastad salpeter 7 kr. pr lisp. Den förra tillverkades
företrädesvis i Vester- och Norrbotten, den senare deremot i de öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
