Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
af 500°, inträder en temperatursänkning till 185°, hvilken temperatur
förblir konstant under syrans afdunstning. Denna konstanta
afdunstningstemperatur ställer sig lägre, ju mera utspädd syran är; för syra af 53° B.
är den blott 65° C. För att praktiskt tillgodogöra dessa förhållanden,
har Kessler anordnat sin apparat på följande sätt. Nedtill befinner sig
ett trågformig! kärl af lava, porslin eller naturlig sandsten, i hvilken
den koncentrerade syran samlas. Till detta tråg inströmma de i en
närliggande ugn utvecklade gaserna, och, för att underlätta gasernas
fördelning öfver syrans hela yta, är tråget genom en rad parallela
väggar deladt i afdelningar. Ofvanpå på tråget, som kallas sa turat or,
befinner sig en slags kolonnaapparat, kallad rekuperator, som består af
öfver hvarandra liggande fack med öppningar, täckta med hufvar,
alldeles som i en Savalles clestillerkolonn, blott att materialet här måste
vara af lava eller något slags stengods för att motstå syran. Den i öfre
delen af rekuperatorn inflytande kammarsyran utbreder sig på det
närmaste facket eller hyllan, tills den hunnit en sådan höjd att den genom
ett uppstående afloppsrör nedrinner på närmast underliggande fack
o. s. v., tills den från lägsta facket nedrinner i saturatorn. Genom
inblåsning af vattenånga i rekuperatorns öfre till ett horisontalt rör
hopdragna del suges den genom saturatorn passerade gasen upp i
rekuperatorn, der den förmedelst öppningarne och hufvarne tvingas att
stryka öfver svafvelsyran i hvarje fack, innan den kan stiga till närmast
högre. Gaserna, hvilka inträda i saturatorn med en temperatur af 500°,
visa i lägsta facket af rekuperatorn endast 130°, i det följande 115°, i
det tredje 100°, i det fjerde 75°—85°. Fyra fack med tillsammans
0,8—1 m. höjd äro tillräckliga, för att koncentrera syran från 50° till 66° B.
De ur rekuperatorn bortgående gaserna, hvilka ännu innehålla något
svafvelsyra ledas tillika med sugapparatens vattenånga in i bly fodrade
träbehållare, fylda med sönderstött koks, der svafvelsyran fullständigt
kondenseras och åter får rinna ner i rekuperatorns öfre del. Från
saturatorn afrinner syran kontinuerligt genom ett porslinsrör till ett
kylkärl. Den är alldeles färglös och vattenklar. Kessler söker för
närvarande omändra sin apparat så, att den samtidigt kan göra tjenst som
Glovertorn. (Chem. Zeit. 1893, 486 och Repert. 1893, iso).
i. G. E.
Bidrag till Iblåsrörsanalysens historia. I Ber. d. d. chem. Ges.
1893, 898, har J. Landauer redogjort för sina i polemiskt syfte utförda
forskningar angående blåsrörets användning, och, då denna fråga mycket
nära sammanhänger med Sveriges mest berömda kemisters och
mineralogers namn, torde en kort skildring deraf vara af intresse för
tidskriftens läsare, så mycket hellre som framställningen tyckes stödja sig på
efterforskningar, på förf:ns begäran anstälda af Prof. L. F. Nilson.
Enligt Torbern Bergmans uppgift skall den bekante svenske
metal-lurgen Anton von Sivab (död 1768) omkring 1738 först hafva begagnat
sig af bläsröret för pröfning af malmer och mineralier. Han har äfven
författat åtskilliga afhandlingar, hvari blåsrörsförsök omtalas, men i
verkligheten synes Sicab hafva haft åtskilliga föregångare, bland andra
Kunkelj Cramer, Zimmermann samt svensken Sven Minman. Kunkels bok
»Ars vitraria» (1679) och Cramers »Elementa artis docimasticæ» (1739)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
