Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
Utbytet beror naturligen i hög grad af de inmäskade råämnenas
beskaffenhet men äfven af den använda redskapen. I slutet af
1870-talet började införas en del nya mäskapparater såsom Hollefreund’s
Bohrns, Henzes m. fl., i hvilka det använda råmaterialet, spanmål och
potatis, upphettas med vattenånga under flera atmosfärers tryck. Dessa
s. k. högtrycksapparater medgifva en vida bättre sönderdelning af
stärkelsen och göra den derigenom mera tillgänglig för maltets inverkan,
hvaraf åter följer ett betydligt större sprittitbyte än i de gamla.
Isynnerhet bar Henzes kokare med derå efterhand anbragta förbättringar
visat sig både enkel, billig och verksam och förekommer derför numera
i de allra flesta svenska brännerier. I fråga om destiüeringsapparater
hafva de för sin tid synnerligen förtjenstfulla Pistorii bäcken apparater vid
alla nyare brännerier måst vika för de kontinuerligt verkande
kolonnapparaterna, i hvilka mäsken destilleras med stor besparing af både
tid, bränsle och kylvatten. Antalet ångmaskiner, som 1874^—75 var
51 med en sammanlagd styrka af 400 hästkrafter var 1880—81 87 med
842 hkr, 1885—86 106 med 902 hkr och 1891—92 113 med 970 hkr.
Den beräknade materialkostnaden för bränvinet d. v. s. värdet af
de råämnen, som användts uteslutande till bränvinstillverkning (således
icke vid pressjästfabriker), har alltefter spanmålens och potatisens pris
vexlat högst betydligt och var t. ex.
1877—78 ........................ 23,i öre pr liter.
1880—81........................ 15,8 » »
1883—84 ........................ 21,2 » »
1887—88 ....................... 9,5 » »
1889—90 ........................ 13,o »
1891—92....................... 20,9 » »
Vid 8 pressjästfabriker hafva de använda råämnena 1891—92 kostat
1,790,761 kr., för hvilka erhållits 5,301,143 liter bränvin och 1,527,401
kg. ren jäst. Minskas kostnaden med materialvärdet på bränvinet, 20,9
öre pr liter (— 1,107,938 kr.), så erhålles såsom ungefärligt materialvärde
på jästen 682,823 kr. eller 44,7 öre pr kg. ren jäst. Den vid
jäst-fabrikerna erhållna dranken torde vara något värdefullare än den, som
erhålles vid brännerierna. Den stärkelse, som tillsättes jästen vid
försäljning, är mycket vexlande, från x/4 till 1/2 af jästens vigt.
Konsumtionen af bränvin, som i början af innevarande århundrade
var mycket stor, uppskattades *) pr innevånare till
1829...... 46 liter à 50 proc. 1871—75...... 11,8 liter à 50 proc.
1850...... 22 » » 1876—80...... 10,i » »
1856—60..... 8,90 » » 1881—85...... 8,o » »
1861—65...... 11,35 » » 1886—90...... 6,9 » »
1866—70..... 9,5o » » 1892...... 6,5 » »
I jemförelse härmed visa några andra länder följande förbrukning
af bränvin
*) Uppgifterna för 1829—1870 äro hemtade ur Nykterhetsskrifter utgifna af den
utaf Kgl. Maj:t den 29 okt. 1886 förordnade kommissionen, Stockholm 1888, de senare
uppgifterna deremot ur Kontrollbyråns senaste berättelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
