- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / V. årg. /
124

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124

För en stor lokomotivpanna behöfs hvar 14:de dag 1 kg. petroleum
(Zeitschrift fur das ges. Brauwesen. 1893, 331). Å. G. JE.

OzonMldning yid högre temperatur. Den syrgas, som
framställes medelst en blandning af kaliumklorat och brunsten, har som
bekant en stark klorlukt, ehuru endast spår af klor deri kunna påvisas.
Lukten och den starka oxidationsförmågan hos gasen beror, såsom
Bnmck visat, på dess halt af ozon. Denna är nemligen ganska
beständig vid upphettning till temperaturer ej öfver svag rödglödgning.
Kent kaliumklorat lemnar vid upphettning ren syrgas, men blandas
kloratet med äfven små mängder klorkalium eller en annan alldeles
indifferent kropp t. ex. kiselsyra, så ger den utvecklade gasen stark
ozonreaktion. En blandning af lika delar brunsten och renaste kaliumklorat
lemnar vid upphettning en syrgas, som håller 0,3 proc. ozon.
Ozonhalten ökas vid en större tillsats af brunsten och utgör vid den
25-diibbla mängden 1,55 proc. Men brunsten icke blott gynnar bildningen
af ozon, utan bidrager ock att förstöra redan bildad sådan, hvarför man
genom en rask gasström måste söka aflägsna den från brunstenens
farliga närhet. Brunck har äfven utsträckt sina undersökningar till andra
oxider och dervid funnit, att de beständiga oxiderna af koppar, jern
och zink under alla omständigheter förhålla sig indifferent, hvaremot
de öfriga kunna hänföras till 2 hufvudgrupper. 1. Sådane, som
upphettade till sin sönderdelningstemperatur i syrefri atmosfär bilda ozon.
Ozonbildningen underlättas genom en ström af syrgas men upphör
alldeles vid upphettning med kaliumklorat. Hit höra silfveroxid,
qvicksilfveroxid och blysuperoxid. Ozonmängden är störst vid silfveroxid,
4—5 proc. af den utvecklade syremängden, ehuru mindre, när
temperaturen ökas, minst vid blysuperoxid, 1,5 proc. i kolsyregas, 2,5 i syrgas.
Hit synes äfven höra bariumsuperoxid. 2. Föreningar, hvilka i
syrefri atmosfär ej lemna ozon, riklig sådan deremot vid upphettning i
syrgas till sönderdelningstemperaturen. Upphettade med kaliumklorat
afgifva de betydande ozonmängder redan under kloratets
sönderdelningstemperatur. Hit höra mangansuperoxid, koboltoxid och sannolikt
nickeloxid. Egendomligt är, att alkalier t. ex. soda vid tillsats i ringa mängd
förhindra hvarje ozon bildning. I återstoden efter ett dylikt försök kunde
natriumsuperoxid påvisas. (Ber. d. d. ch. Ges. 1893, 1790).

A. G. E.

Angpanneexplosioner i Tyskland under 1892 hafva förekommit
till ett antal af 18, vid hvilka 41 personer blifvit mer eller mindre
svårt skadade. I redogörelsen finner man, att af dessa 5 förorsakats af
pannsten, 9 af vattenbrist och 4 af slitning eller dåligt arbete.
Pannorna hafva varit af mycket olika konstruktion. Föregående år ställer
sig antalet på följande sätt:

Antal ex- Skadade

plosioner. personer.

1877................................ 20 58.

1878................................. 18 32.

1879............................... 18 78.

1880................................. 20 29.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1893/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free