Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
med vatten i jodbenzol och jodobenzol C6 H51O2. Kort förut hade V.
Meyer och Wachter funnit, att ortojodbenzoêsyra af salpetersyra eller
permanganat oxideras till jodosobenzoêsyra C6 H4 (10) CO2 H, hvilken
genom fortsatt oxidation öfvergår till jodobenzoesyra C6 H4 (IO2) CO2 H.
Jodosobenzol är ett amorft, af klorkalk luktande, i kokande vatten
tämligen lösligt ämne, som till syror förhåller sig såsom en basanhydrid.
Med saltsyra och ättiksyra erhållas stora kristaller C6 H-1 (O N09), och
C6 H51 (CfCO CH3)2. Kromatet C6 H5IO2 Cr O2 är en gul fällning."
Jodosobenzoêsyra C6 H4 (10) C02 H är en mycket svag syra, som ger
amorfa salter, af hvilka silfversaltet är explosivt. Syran ger med
acetanhydrid acetylderivatet C6 H4 (10) C02 CO . CH3. Att sålunda
kar-boxylens väte ersättes af acetyl är ett för karbonsyror mycket ovanligt
förhållande och visar, att radikalen 10 nedsatt karboxylens negativa
karaktär. Af dessa förhållanden hos jodosoföreningarne framgår, att
treatomigt jod är ganska positivt.
Jodobenzol, C6 H5102, bildas vid kokning af jodosobenzol med vatten
2C6H5IO = C6H5’I+C6H5IO2.
Jodobenzol är ett hvitt, i kokande vatten lösligt pulver, som ur isättika
kan erhållas i kristaller. Tid upphettniDg till omkring 230° exploderar
den. Föreningen ger icke salter med syror. Med klorvätesyra ger
jodobenzol klor och jodbenzolklorid C6 H51 CJ2, och vätesuperoxid*
reducerar den under utveckling af syrgas till jodosobenzol.
Jodobenzoesyra^ C6 H4 (I02) C02 H, är en stark syra, explosiv vid
upphettning. Med alkalier ger den jodsyra och benzoesyra, med
fosfor-pentaklorid, som inverkar mycket häftigt, jodosobenzoêsyra.
Behandlas jodobenzoésyrans lösning i metylalkohol med
klorvätegas, erhåller man i stället för metyleter anhydriden af jodobenzoesyra
(C6 H4 (I02) C0)2 O, en i karbonatlösningar icke löslig förening, hvilken
med natronlut ger jodosobenzoêsyra.
Några blad ur tjärfärgernas utvecklingshistoria*).
Af A. G. Ekstrand.
Nästan alla konstgjorda organiska färgämnen äro derivat af
stenkolstjäran. Att en tjära erhålles vid torr destillation af stenkol
iakttogs redan af den bekante J. J. Becker (död 1682), men först
betydligt senare fann man, att en’brännbar gas tillika utvecklas dervid.
Den första användningen af denna gas till belysning tillskrifves
engelsmannen William Murdoch, som 1792 upplyste sitt hus och verkstad
dermed. Sedan gasbelysningen i början af 1800-talet blifvit införd i
flera större städer, så i London 1812, i Paris 1820, blef gasverkstjäran
snart en ytterst besvärlig biprodukt, som mer och mer hopades vid
*) Ur det föredrag »öfver tjärfärgindustriens utveckling», som //. Caro, teknisk
direktör för en af verldens förnämsta och mångsidigaste kemiska fabriker, Badische
Anilin- und Sodafabrik in Ludvigshafen a/Rh., låtit införa i sista häftet af Ber. d. d.
chem. Ges. för 1892, äfvensom ur Jahrbuch der Chemie för 1891 och 1892 samt P.
Julius: Die künstlichen organischen Farbstoffe, Berlin 1887, hafva hufvuddragen till
nedanstående framställning hemtats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
