Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
Ett försök visade, att så äfven inträffade, ty vid elektrolys af
malon-syrans etyl-kaliumförening bildades bärnstensyrans di-etyleter.
Malon-syrans ena väteatom kan göras elektrolytiskt overksam, äfven om den,
i stället för att ersättas med C2 H5, utbytes mot CH3 eller NH2. I
några fall behöfver den ej utbytas alis för att vara overksam. Svaga
tvåbasiska syror förhålla sig nemligen ofta i elektrolytiskt afseende som
enbasiska.
Emellertid använde författarne helst etersalt, emedan det dels är
lättare att få i rent tillstånd och dels är mycket lättlösligt. Till och
med af sebacinsyrans etersalt kan man i köld lösa två delar i en del
vatten.
Som sönderdelningscell användes en större platinadegel, hvilken
jemväl tjenade som katod. Anoden åter bestod af en spiralformig tjock
platinatråd, hvarigenom stor strömtäthet erhölls vid densamma. Detta
afsåg att koncentrera anjonerna och således underlätta deras inverkan
på hvarandra. Tid ett försök med denna anordning erhölls ur en
lösning af 15 gr. etyl-kalium-malonat 4,5 gr. bärnstensyre-eter. Men om
strömriktningen ändrades, så att anjonerna blefvo utbredda omkring
hela platinadegeln, der strömtätheten var liten, bildades ur en lika
stark lösning och under i öfrigt samma omständigheter knappt 0,i
så mycket bärnstensyre-eter. Den lämpligaste strömstyrkan var 3 till
5 amperes med en spänning af 12 volts. Den värmeutveckling, som
förorsakades af strömmens genomgång, förminskade utbytet, hvarför
degeln hölls afkyld med kallt vatten. Sedan kolsyreutvecklingen vid
anoden, som vid strömmens påsläppning var ganska liflig, småningom
upphört, kunde författarne utan svårighet ur reaktionsprodukten utdraga
den syntetiserade syran, som erhölls i ganska stor mängd. Af
bärn-stensyra bildades vid ett försök 60 proc, af den beräknade mängden.
Yid de högre syrorna blef utbytet något mindre.
Efter anförda metod syntetiserades, utom bärnstensyrans etyleter
af etylkaliummalonat, äfven adipinsyrans etyleter af bärnstensyrans
etylkaliumsalt, vidare motsvarande eter af korksyra ur glutarsyrans och
af sebacinsyra ur adipinsyrans motsvarande förening. Yid elektrolys af
korksyrans etyl-kalium-förening erhölls en syra Cj2 H24 (CO OH)2, som
författarne kalla dodekandikarbonsyra, samt slutligen af
sebacinsyre-föreningen en syra Cl6 H32 (COOH)2, som fått namnet
dekahexandi-karbonsyra.
Analoga synteser hafva författarne iakttagit äfven vid
elektrolytisk sönderdelning af mättade, sekundära och tertiära syror. De hafva
således gifvit en metod att syntetisera symmetriskt alkoholsiibstituerade
syror af bärnstensyreserien. Vid sönderdelning af
etyl-kalium-metyl-malonat bildades dimetylbärnstensyra i de båda isomeriska former, som
Bischof betecknat med namnen para-s-dimetyl-bärnstensyra och
anti-s-dimetyl-bärnstensyra. Dessa båda syror skiljas ganska lätt genom sin
olika löslighet. Analoga syror med etyl i stället för metyl kunde äfven
framställas. Tetrametylbärnstensyra kunde äfven framställas på
motsvarande sätt, men vid elektrolys af dietyl-malonsyrans
kalium-etyl-förening erhålles ej tetra-etyl-bärnstens-syra utan en annan förening
sannolikt af formeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
