Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
Kjeldahl lemnat ett värdefullt bidrag till kännedomen om dextrinernar
och han fann 63°—64° C. vara temperaturoptimum för bildning af maltos
ur stärkelse. Brown och Morris hafva ökat antalet dextrin er med ännu
en. nemligen maltodextrin, hvilken dock först erhölls af Herzfeld. På
allra sista tiden har denna fråga också behandlats af Lintner (Ber.
1893,2533), som funnit, att vid stärkelsens behandling med diastas först
bildas en vattenlöslig amylodextrin (C12 H20 010)54, ur denna tre mol
erytrodextrin (C12 H20 O10)18 + H2 O, hvilken vid fortsatt inverkan spaltas
i tre mol. akroodextrin (C12H20O]0)6 +H2O, som slutligen ger sex mol.
isomaltos C12 H22 On + H2 O. Genom diastas öfverföres isomaltosen i
maltos. Den s. k. efterjäsningen vid öl- bränvinsmäsk betingas
hufvudsakligen af isomaltos, som förjäser svårare än maltos. Med afseende
på maltodextrin har Schiferer visat, att den håller isomaltos.
6) Ingeniör A. Lagrelius hade utstält en större samling
foto-kemigrafiska bilder, samlade i Tyskland och Österrike. De utstälda
bilderna voro enligt utställarens förklaring afsedda att visa, huru
noggrannt och förvillande likt de moderna fotokemigrafiska tryckmetoderna
kunna återgifva de gamla tryckalstren, för hvilkas framställning kräfdes
ett dyrbart och tidsödande arbete. Bland de utstälda föremålen voro
flera af de gamla mästarne såsom Rubens, Rembrandt m. fl.
representerade. Dessa hafva utfört sina arbeten dels i kopparstick, dels i
aqua-tintatryck i en eller flera färger, dels i träsnitt, dels slutligen genom
kombinering af några bland dessa metoder. De facsimilerade bilderna
voro deremot åstadkomna pä fotokemigrafisk väg medelst heliogravyr
(fotogalvanisk gravyr), fotogravyr (fotokemisk gravyr), zinketsning eller
ljustryck. Reproduktionerna voro till större delen utförda vid
rikstryckeriet i Berlin och till någon mindre del vid Generalstabens
litografiska anstalt i Stockholm.
7) I en återblick på Samfundets verksamhet under dess tioåriga
tillvaro 22/n 1883—22/n 1893 lemnade Ingeniör N. Alexanderson en
sammanträngd redogörelse för de föredrag och öfverläggningar, som hållits
under denna tid. Af det intressanta föredraget inhemtades, att
Samfundets namn till en början varit Kemiska Samfundet i Stockholm,
hvilket den 10 september 1885 ändrades till Kemistsamfundet. Den 21
april 1887 beslöts utgifvandet af »Kemiska Notiser», som genom beslut
af den 20 december 1888, sedan man förvissat sig om medverkan af
Kemiska Sektionen i Upsala och Kemisk-Mineralogiska Föreningen i
Lund, förändrades till »Svensk Kemisk Tidskrift», hvilken utkom 1889
och sedan regelbundet fortgått. De första stadgarne antogos den 13
december 1883; årsafgiften bestämdes då till 1 krona, den 15 september
1887 höjdes denna afgift till 3.50. Nya, ännu gällande stadgar antogos
den 19 september 1889. Diskussioner inom Samfundet hade bidragit
att klargöra en mängd på dagordningen stående frågor. Bland
medlemmar, som i ovanligt hög grad gjort sig förtjenta af Samfundets
tacksamhet, framhöll föredraganden Dr J. A. Norblad och Ingeniör Klas
Sondén, hvilka båda, den förre såsom Ordförande och Skattmästare, den
senare såsom Sekreterare och Redaktör af Kemiska Notiser och Svensk
Kemisk Tidskrift, i många år egnat Samfundet ett uppoffrande arbete.
Med anledning häraf öfverlemnades nu till dem hvardera såsom
minnesgåfva en smakfull silfverpokal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
