Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Användning af kolsvafla i jordbrukets tjenst. Den franske kemisten
A Girard har i Compt. rend. 118, 1078—1083 redogjort för
undersökningar i detta hänseende. Då stora mängder kolsvafla (33 kg. pr ar)
infördes i jorden, erhöllos följande året mycket större skördar än utan
kolsvafla, och äfven andra året derpå märktes inflytandet deraf. Såsom
exempel anföras följande tal, der siffrorna betyda ökning i procent.
Första året. Andra året efter kolsvaflingen.
Tj , Jkorn ........................ 15,40 —
mete \halm........................ 22,22 80,64
yt- , (körn ........................ 9,09 100,oo
mtre (halm........................ 30;oo 59,2»
Hvitbetor.............................. 18,37 29,35
Potatis .................................. 18,67 —
Klöfver ................................. 67,24 (torkad vid 100°) 119,04 (lufttorkad).
Kolsvaflans gynsamma verkan beror sannolikt derpå, att den dödar
en mängd insekter, som skada växtrötterna. Efter kolsvaflans inhållande
i jorden komma nemligen insekter massvis till jordytan, der de snart
gå under. Emellertid ställer sig det höga priset i y’ågen för en
användning i större skala, det skulle för den ofvan angifna mängden kosta
720 kr. pr hektar; förf. håller derför på med nya försök, för att utröna,
om ej mindre mängder göra tillfyllest. (Ber. d. d. chem. Ges. 1894.
Ref., 472.) i. G. K
Om ormgift. Vid Institut Pasteur i Paris har Galmette gjort några
försök med gift af glasögonormen m. fl. Genom upphettning förlorade
giften sin inflammerande verkan, under det att giftigheten endast aftog
och först vid vattnets kokpunkt tillintetgjordes. Kaustika och kolsyrade
alkalier, mineralsyror och vätesuperoxid hafva ingen eller obetydlig
netraliserande verkan på giftet, lika litet som jodvatten (bromvatten
verkar bättre). Deremot hafva alkali-hypokloriter och guldklorid en
utomordentlig verkan. Man kan få immunitet mot huggormgift på det
sättet, att man vaccinerar med samma gift, hvilket under 5 minuter
varit upphettadt till 80° C. Serum hos sådana djur, som blifvit
immu-niserade, har liknande egenskaper med serum hos de djur, som
immu-niserats mot tetanus och difteri, och serum hos en kanin, som
vaccinerats mot Cobra- och huggormgift verkar på samma sätt på alla
orm-gifter. Vid bett af en huggorm bör man gå till väga på följande sätt:
om möjligt anlägges en ligatur mellan såret och närmaste led, för att
hindra giftets absorption, derefter injicierar man rundt omkring såret
och i detta 20—30 kbcm. af en nyss beredd klorkalklösning.
Klorkalk-lösningen bör hafva en styrka af 1:12, och häraf utspädas 5 kbcm.
med 45 kbcm. kokt vatten. Efter injektionen aftages ligaturen och
såret tvättas med koncentrerad klorkalklösning. För att öka
hjertverk-samheten hos den ormbitne, insprutas subcutant en svag odosis morfin
eller kaffein. (Chemiker-Zeitung 1894.) Å. G. E.
Till normalmått lämpliga metaller. Som bekant användes till de
prototyper, som numera blifvit utlemnade såsom urmått till de sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
