- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / VII. årg. /
57

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

57

af ren platina-iridiumlegering beställas hos Matthey i London, hvilket
äfven skedde. Sedan legeringen under kontroll af Deville och Stas
fått sin rätta kemiska sammansättning och flera gånger blifvit
omsmält, framstäldes slutligen stänger däraf, hvilka hamrades och sedan
hyllades, så att de erhöllo den bestämda x -formen. Före hyflingen
vägde en stång 15,500 gram efter hyflingen 3,589; genom hyflingen hade
vigten alltså minskats med 11,91.6 gram. Den slutliga behandlingen
undergingo meterstängerna hos Brunner freres i Paris. Det förtjenar
anmärkas, att de af 1874 års legering framstälda meterstängerna fått sin
form genom upprepade dragningar vid hvitglödningshetta genom hål
af passande konturer, men denna operation hade till följd, att
platinalegeringen blef förorenad af jern, och derför användes den ej på de
stänger, som förfärdigades hos Matthey, ehuru hyflingen är vida
mödosammare och dyrbarare.

Den föreslagna formen på meterstängerna har ur metrologisk
synpunkt betydande fördelar, ty för en viss massa förenar den med ett
maximum af tröghetsmoment i tvärgenomskärningen ett maximum af
yta, hvarigenom stången i alla dess delar lättare bringas att antaga
omgifningens temperatur. Tvärgenomskärningens tyngdpunkt ligger i
planet C D (se fig. sid. 53), der meterstrecken anbringas. Afståndet
mellan i detta neutrala plan belägna streck kan ej genom stångens
böjning erfara någon märkbar förändring. Dessutom äro termometrarne
placerade i rännan A C D B på sådant sätt, att de befinna sig nästan
omslutna af stången.

Kilogramstyckena togos alla från samma smälta och hafva fått sin
slutliga form hos Collot i Paris.

Till internationella prototyper hafva af Matthews legering utvalts
en meter och ett kilogram, hvilka vid jemförelse med arkivprototyperna
visat sig alldeles öfverensstämma med dessa. Hädanefter hafva
arkivprototyperna blott ett historisk betydelse.

Den permanenta internationella byrån för mått och vigt har från
1879 haft sin egen bygnad i Breteuil i S:t Cloudparken vid Paris.
Byråns första uppgift nemligen komparationen af de olika meter- och
kilogramkopiorna med de internationella prototyperna fullbordades under.
1880-talet.

Den internationella komitén afgaf till den 1889 sammanträdande
allmänna meterkonferens, hvilken hade att sanktionera de färdiga
prototyperna, en kortfattad rapport öfver alla dittills utförda arbeten för
konstruktionen och bestämningen af de nya metriska prototyperna jemte
de termometrar, som åtfölja dessa; och den framhåller i denna rapport,
att de internationella prototyperna äro fullkomligt lika med
arkivprototyperna, hvadan alla numeriska resultat, som förut voro uttryckta
i funktion af de gamla arkivmåtten, blifva alldeles oförändrade i
förhållande till de nya, samt att de olika ländernas kopior äro bestämda

med en noggrannhet, som för metrarne motsvarar tx-ç^k millimeter och

för kilogrammen understiger – milligram. Vidare utgöra de åtföljande

termometrarne temperaturskalor af första rang, som förblifva identiska
inom observationsfelens gräns d. v. s. på några tusendels grader när.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1895/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free