Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
De hafva komparerats med vätgastermometern, hvilken af den
internationella komitén antagits till normal för termometers&aian, och äro
tillverkade af s. k. »verre dur» hos Tonnelot. Sammansättningen af deras
massa är följande:
Kiselsyra.......................................... 71,45
Svafvelsyra .................................... 0,74
Lerjord............................................. 1,26
Jernoxid.......................................... 0,29
Kalk ................................................ 14,52
Natron............................................. 11, it
Kali ................................................ 0,30
Klor, magnesia och manganoxidul spår
99^
Glaset är således helt vanligt natronglas.
För att kunna utföra sitt maktpåliggande värf har den
internationella byrån måst företaga talrika speciella undersökningar, afsedda att
öfvervinna de svårigheter, som lågo i dess väg, hvilka undersökningar
medfört betydligt vidgade kunskaper på många områden, t. ex. om
platinametallerna, och möjliggjort förut ej anade framsteg inom
precisionsmekaniken och vissa grenar af den kemiska storindustrien. De
af byrån under namn af »travaux et mémoires du bureau international
des poids et mesures» utgifna väldiga qvartvolymer, af hvilka hittills
10 utkommit, bilda ett varaktigt minnesmärke af byråns verksamhet.
Också kan man tryggt påstå, att ett så stort internationelt verk som
införandet af ett gemensamt måttsystem, ej kunnat genomföras utan
medverkan af den högsta vetenskap och de mest framstående
vetenskapsmäns ihärdiga forskningar, de berömdaste konstruktörers, mettallurgers
och instrumentmåkares fyndighet och tekniska skicklighet samt slutligen
de mest öfvade observatörers trägna och minutiösa arbete. Intet har
blifvit försummadt för att bringa denna vig tiga reform till jemnhöjd
med den nuvarande metrologiska vetenskapen. I betraktande af de
erhållna resultaten kan man konstatera, ej blott att dessa svarat mot
alla de vilkor, som ursprungligen uppstäldes, utan till och med att de
i vissa afseenden öfverträffat allt, hvad man kunnat hoppas.
Såsom en egendomlighet förtjenar omnämnas att på de sista åren,
1892—93, försök blifvit utförda i Breteuil af amerikanaren 3£ichelson
att bestämma meterns längd i förhållande till olika ljussorters
våglängd, hvarvid man särskildt tagit den röda linien i kadmiums
spektrum, och det har det visat sig, att metern = 1553163.c af dennas
våglängder, och detta tal anses vara riktigt på —— millimeter när. Denna
bestämning är så tillvida af intresse, som den ger ett jemförelsevis
enkelt medel att få metern ånyo bestämd, om de nuvarande prototyperna
af en eller annan anledning skulle förstöras.
Vid den 1889 företagna utlottningen af meter- och kilogram kopiorna
till de olika länderna föllo på Sveriges lott meterstången N:o 29 och
kilogrammet N:o 40; med meterstången följa två på byrån justerade
termometrar af Tonnelots tillverkning, försedda med numren 4,317 och
4,319.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
