Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pimstensstycken, impregnerade med vattenfritt kopparsulfat, till hälften
med vattenfritt klorkalcium. Denna förenkling i torkapparaten har
kunnat åstadkommas därigenom, att det mellan gasutvecklingskolfven
och torkröret inskjutna röret riktats snedt uppåt och försetts med
tvänne kulor. För öfriga detaljer hänvisas till »Ultuna
Landtbruks-instituts redogörelse år 1894», sid. 64, där vi af bildat och fullständigt
beskrifvit apparaten. Torkröret kan användas ganska länge, utan att
man behöfver ombyta fyllningen. Så är ett dylikt rör med ett 25 cm.
långt lager af kopparsulfat, som vi användt till omkring 60
bestämningar, ännu fullt användbart.
Alla de undersökta profven hafva extraherats vid rumstemperatur
med saltsyra af 0.9—1 % (för n:s 10 och 11 användes undantagsvis
2 % -ig syra). Vid de med a betecknade analyserna öfvergöts ungefär
1 gr. lera med 100 cm3 74-normal saltsyra, som fick inverka 1 timme
under ständig omröring med tillhjälp af en liten vattenturbin. Vid
analyserna b användes allt efter den väntade karbonathalten på 1 gr.
lera 20—75 cm3 1 %-ig syra, hvilken fick inverka 1 dygn under
omröring då och då. För kolsyrebestämning har i allmänhet omkr. 5 gr.
af profven användts.
Vid valet af undersökningsmaterial hafva vi inskränkt oss till
tämligen »styfva» lerslag, men bland sådana utvalt prof af så olika
geologisk ålder som möjligt.
{ I procent af lufttorkade prof.
I I I O 1 ° i zr \
N:o. O P I 2 g
O O ^Q £ ^ h~ti 2
I 1 Lera från Kattegat. Hydrogr. exp. 1877 a 5.36 0.84 5.13 4.37+0.76
2 Svämlera från Ultuna, matjord ......... b 0.55 0.34 0.80 0.07 | O.73
3 » » * alf till föreg... b O.49 O.35 0.76 0.05 0.71
4 Grålera, öfre, Upsala....................... jH };» «•» };J» ^ } 0.8.
5 Grålera, undre, Upsala..................... g J» J» .J.H | 0.o« } 0.78
6 Ishafslera, N. om Upsala.................. a 2.41 0.16 2.07 1.48 O.59
I 7 Ishafsmärgel, Polacksbacken, Upsala {j* \^\l\ q^ l\{\\\ 10*07 } °*70
8 Ishafsmärgel, grå, Ekeby, Upsala...... a 8.68 0.41 | 7.27 6.68 O.59
9 » brun, » » undre I
delen af samma skikt som n:o 8 ... a 15.68 O.47 12.83 12.36 O.47
10 Moränmärgel, Visby......................... b 15.47 1.16 1 13.44 18.00 0.44 1
11 » Klinte, Götland........... b 13.70 0.65 11.48 11.23 0.25
12 Tertiär lera, grå, Fyen...................... a O.21 0.28 O.47 O.07 O.40
13 I » » brun, » ...................... a| 0.24 0.27 0.48 | 0.08 | 0.40
14 I Keupermärgel, rödbrun, Harz............ a| 4.63 3.19 7.12 j 6.49 0.63
..c - •• /al 11.83 8.28 18.32 ! 18.02!) ArJ
15 > gragTOn, * •-........ Ib 12.18 8.58 18.97 j 18.13 j/0"5’
I 16 I Öfversilurisk märgel, Gotland............ {jjj 1.’™ | \’H | ^ 1^ |j 0.35 |
Medeltal 0.58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
