Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
skaffenhet, men enklare och lättare vinnes samma mål genom en
bestämning af oljans Stelningspunkt. En hög Stelningspunkt anger en hög
halt af svårflyktiga fasta kolväten, hvilka minska oljans lysvärde, då,
som bekant, fasta paraffiner hafva mindre stigkraft och snart tillstoppa
veken. I Amerika, der jernvägarne äro de största lysoljekonsumenterna,
lägga dessa stor vigt på stelningsprofvet. Såsom exempel på de
fordringar, jernvägarne ställa på lysoljorna, må nämnas, att de olika oljorna,
benämnda efter antändningstemperaturen i grader Fahrenheit, måste
uppfylla följande vilkor:
1. 150° olja: flamningstemperatur = 40.55° C,
antändningstemperatur = 65.55° C.
Oljan måste vara färglös som vatten och förblifva klar, om den
afkyles till — 17.78° C. och hålles vid denna temperatur i 10 minuter.
Eg. vigten får vexla mellan O.7935 och O.8111 vid 15.5° C.
2. 175° olja: flamningstemperatur = 48.89° C,
antändningstemperatur = 79.44° C.
Eg. vigten får vexla mellan 0.7892 och 0.8066 vid 15.5° C;
stelningsprofvet detsamma som ofvan.
3. 300° olja: flamningstemperatur =.112.78° C,
antändningstemperatur = 166.67° C.
Oljan måste förblifva klar, om den afkyles till 0° C. och hålles
vid denna temperatur i 10 minuter. Eg. vigten kan vexla mellan
0 8i56 och 0.8391 vid 15.5° C.
De oljor, som uppfylla dessa vilkor, utmärka sig genom högt
lysvärde. Undersökningen är lätt utförd, och ett säkert resultat erhålles,
utan att man behöfver utföra den omständliga fraktionerade
destillationen. (H. Schweitzer. Chemiker-Zeitung 1895, 1921.) A. G. E.
Indigobildning i följd af solljusets verkan. Genom kondensation af
o-nitroacetofenon och benzaldehyd i alkoholisk lösning medelst en
utspädd vattenlösning af natronhydrat erhålles benzyliden-o-nitroaceto-
^NO ^
fenon C6H4 \ ^ ^ CH : CH . C6H5. En eterisk lösning af denna
förening, afdunstad på en flat skål, qvarlemnar ett tunnt lager af färglösa
kristallnålar, som i mörkret också förblifva färglösa. Utsatta för direkt
solljus färgas kristallerna med bibehållande af sin form först gröna,
sedan grönblå och slutligen svartblå med den för indigo karakteristiska
kopparglansen. Tvättas massan sedan med alkohol och eter, så återstår
indigoblått i kornig form och kan ytterligare identifieras genom sin
löslighet i kloroform, sitt absorptionsspektrum och bildningen af violetta
ångor vid upphettning. Att solljuset här är det verksamma, bevisas
dels deraf, att förändringen ej inträder vid uppvärmning i mörkret,
dels af samtidigt utförda parallelförsök, hvarvid
benzyliden-o-nitroacetofenon utbreddes på tallrikar och täcktes med olika färgade glasskifvor
och sedan utsattes för direkt solljus. Rödt ljus var utan verkan, gult
framkallade en svag, grönt en betydligt starkare färgning, under det
att massan under blått glas blef mörkt blåsvart. Att vid denna
indigobildning luftens syre ej spelar någon roli, synes deraf, att, om
benzy-liden-o-nitroacetofenon insmältes i ett med kolsyra fyldt glasrör och
utsättes för solljus, inträder samma färgning, och vid rörets öppnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
