Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
detta ämne metyleter och metylacetat såsom biprodukter, andra
kolsyra och koloxid ete. Bildningen af etan kan tänkas ske antingen
genom direkt oxidation af ättiksyran:
cElæoH + ° = °»H« + 2C°s + H*°
eller genom sönderdelning af anjonen:
CH3COO __ p TT , 9ro
CH3COO "" ^2 6 + lKj~
På samma sätt som ättiksyran gifva i allmänhet äfven de öfriga
fettsyrorna vid elektrolys jämte andra produkter kolväten. Så ger t. ex.
valeriansyran såsom hufvudprodukt oktan (diisobutan)
ç|3 ^ CH . CH2 . CH2 . CH C f^3-
Af stort intresse och äfven af praktisk betydelse är oxalsyrans
förhållande vid elektrolys. Man erhåller nämligen vid anoden syrgas och
kolsyra, vid katoden vätgas, och syran låter fullständigt oxidera sig till
kolsyra. På detta förhållande beror oxalsyrans användning vid
kvantitativ kemisk analys medelst elektrolys. Amoniumoxalatet eger
nämligen förmåga att med många svår- och olösliga metallsalter bilda lösliga
dubbelsalter, af hvilket förhållande man ju med fördel kan betjäna sig,
då oxalsyran på elektrolytisk väg låter fullständigt aflägsna sig. I köld
är oxidationen icke fullständig, ty vid positiva polen förekommer såväl
kolsyra som koloxid. Äfven reducerande verkningar på oxalsyra af den
elektriska strömmen hafva iakttagits. Så t. ex. har man konstaterat
bildning af glycolsyra såväl af den fria oxalsyran som af dess salter.
Utan att vidare uppehålla mig vid de många olika undersökningarna
rörande elektrolys af syror, vill jag endast i korthet omnämna de
slutsatser rörande det allmänna förloppet vid dessa elektrolyser, som
Bour-goin drager ur sina många hit hörande undersökningar. Det viktigaste
härvid anser han vara den intermediära bildningen af anhydrider,
hvarvid genom afgifvande af syrgas sekundära oxidationsprocesser
åstadkommas. Vidare räknar han äfven till de sekundära processerna
öfvergången från syreanhydrid till hydrat genom upptagande af vatten och
syrans oxidation genom det från syran själf härstammande syret.
Denna förklaring stämmer väl öfverens med det faktum, att vatten icke
är elektrolyt eller åtminstone en mycket dålig sådan och
hufvudsakligen endast tjänstgör såsom dissociationsmedel. Det typiska förloppet
t. ex. vid elektrolys af ättiksyra skulle sålunda vara följande:
elektrolytisk sönderdelning:
2CH3COOK = få**3 _ co > O + O
+ 2K;
karaktäristisk oxidation:
chIc§-0 + 0 = 2C0* + cä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
