Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
försökt att besvara frågan med följande experiment. Han afspärrade
en luftvolym ofvanför kvicksilfver i ett U-rör, hvars skänklar stodo i
hvar sin skål med kvicksilfver, blandade den med syre i något
öfverskott och lät elektriska gnistor från en friktionsmaskin slå genom
blandningen från den ena kvicksilfverytan till den andra. Den härvid
efter hand bildade salpetersyrligheten upptogs af kali, som flöt på
kvicksilfrets yta inuti röret. När efter många dagars, ja veckors
fortsatt gnistrande gasblandningen upphört att vidare sammandraga sig,
borttog Cavendish öfverskottet på syre med Na2S och erhöll då en
återstod, uppgående till J/i2o a^ den ursprungliga luftvolymen.
Återstoden måste naturligtvis hafva varit argon. Den försigtige
vetenskapsmannen vågar dock icke af sitt experiment draga den slutsatsen, att han
upptäckt en ny gas; han nöjer sig med att konstatera, att om luften
innehåller någon annan indifferent beståndsdel än kväfve, denna icke
kan uppgå till mera än V120 a^ luftens volym.
Cavendish?s metod att borttaga luftens kväfve är sålunda till sina
principer densamma som Rayleigh^ ehuru den senare naturligtvis har
vida kraftigare hjelpmedel i induktionsströmmarne.
De ämnen, som direkt förena sig med kväfve, äro B, Si, Ti, Li,
Sr, Ba, Mg, Al, Hg, Mn samt väte och syre under elektricitetens
inflytande. Bekvämaste sättet att framställa argon ur luften torde vara
att borttaga kväfvet med glödande Li, sedan syret först borttagits med
pyrogallussyradt kali. Metoden är något dyrbar. Ramsay låter
luft-kväfvet cirkulera öfver glödande Mg, tills endast argon återstår,
innehållande ett par % N2, som icke låta aflägsna sig. Rayleigh utsätter
en blandning af luft och syre i afpassade mängder för den elektriska
induktionsströmmen vid närvaro af KOH; allt eftersom kväfvet brännes
upp, tillföres mera af gasblandningen. Slutligen borttages öfverskottet
pä syre med pyrogallussyradt kali.
Upptäckarne uppgifva luftens halt af argon vara omkring 1 vol.
proc. Nyare undersökningar af Schloesing d. y. angifva siffran till 0.94
vol. proc.
Argon har, enligt Crookes, 2 olika spektra, ett rödt vid 3 mm.
tryck och lägre elektrisk tension, och ett blått vid omkring 1/2 rum.,
då en leydenflaska inkopplas. (Jfr Sv. Kem. T., VII, n:r 2.) Ett
dylikt dubbelt spektrum eger t, ex. kväfvet. Enligt Crookes hafva de
båda spektra 26 linier gemensamma, enligt Kayser (Chem. News 3% 95)
inga gemensamma. De starkaste linierna i argons spektrum äro enligt
Crookes, angifna i tiomilliondels mm.:
Rödt ^inalles 80 linier): 7,056.4, 5,557, 5,185.8 (5,065, 4,938, 4,879
svagare), 4,201, 4,159.5, 3,948.5.
Blått (inalles 119 linier): 5,140, 5,065, 4,938,4,879,4,426.5,4,422.5,
4,399.5, 4,348.5, 4,201.o, 4,159.5, 3,851.5, 3,729.8, 3,587, 3,490.
Inom den organiska verlden tyckes argon icke förekomma. På
föranstaltande af Ramsay undersökte Macdonald och Kellas det kväfve,
som de enligt Dumas’ metod erhållit dels af ärter, dels af moss. De
erhöllo en återstod af 0.04 % af den undersökta gasvolymen. Denna
återstod befanns vara förorsakad af föroreningar i den syrgas, som de
tillsatt för att enligt Rayleigh’a metod aflägsna de sista spåren af kväfve.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
