Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
I novembernumret för 1895 af tidskriften förekom en kort notis om
de undersökningar af heliums spektrum, som Paschen och Bunge utfört.
De hafva härvid gått ut från den Runge-Kayserska formeln
1 B C
7"A~n2~V’
der l är våglängden på en linie i ett ämnes spektrum, A, B och C äro
vissa konstanter och n ett helt tal. Ett elements spektrum kan
vanligen delas upp i två (hos alkalimetallerna tre) serier, som hvar för sig
följa ofvanstående formel. De båda serierna hafva ungefär samma A.
Vissa ämnens (t. ex. Li:s) spektrallinier äro alla enkla. Andra elements
linier äro alla dubbla med en konstant differens mellan
komponenternas svängningstal, hvilken differens vid jemförelse mellan olika
ämnen visar sig vara ungefär proportionell mot atomvigtens kvadrat.
{Finge man tillämpa detta på helium, hvars gula dubbellinie har en
differens af 5,876.21 — 5,875.88 — O.33, skulle man vid jemförelse med
natriums dubbellinie, som ligger omedelbart bredvid och har en
differens af 6.0, få atomvigten — 10.33: 6.0 af natriums = 5.4.) Dubbellinier
hafva t. ex. K, Na, Rb, Cs. Andra spektra, t. ex, Mg, Ca, Sr, Zn,
Cd, Hg hafva alla sina linier tredubbla i båda serierna. Hos
alkalimetallerna förekommer utom dessa båda serier en tredje serie,
»principalserien», med större A, hvilken i långa hopp passerar de båda
andra och slutar längre bort i det violetta eller ultravioletta. Nu ha
Runge och Paschen funnit, att cleveitgasens spektrum låter dela upp
sig i icke mindre än sex serier. Två serier, som tydligen bilda ett
par, bestå af dubbellinier, Ett annat seriepar består af enkellinier.
Femte och sjette serierna bilda icke något par, men synas analoga med
alkalimetallernas principalserier. Det förra serieparet (med dubbellinier)
och den ena »principalserien» anse de nu tillhöra ett ämne (det
egentliga He), de återstående serierna ett annat. För att afgöra
principalseriernas plats tillsammans med det ena eller andra paret sökte de att
skilja de båda gaserna. De läto cleveitgasen diffundera genom asbest
till ett lufttomt Pliickers rör och funno då, att tre af serierna,
nemligen serierna B), hade tilltagit i intensitet, de öfriga tre aftagit. Den
diffunderade gasen visade ett grönaktigt ljus i Pliickers rör. Början på
deras serier anföres här (A är det egentliga He):
Principalserie. Dubbla. Principalserie. Enkla.
11,220 5,876 7,066 20,400 6,678 7,282
A) 3,S89 4,472 4,713 B) 5,016 4,922 5,048
3,188 4,026 4,121 3,965 4,388 4,438
2,945 3,820 3,868 3,614 4,144 4,169
Helium har observerats i åtskilliga stjernor. I den nya stjernan
Nova Aurigæ (1892) visade sig endast linierna 5,016 och 4,922, medan
D3, 5,876, var tvifvelaktig.
Det synes, som om man skulle kunna vänta ännu flera
grundämnen af heliumtypen. Bohuslav Brauner har ur cerit framstält en gas
med ett synnerligen linierikt spektrum (Chem. N. 7/7, 271). Bouchard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
