Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
ganska plastisk och lätthandterbar. Tages mera glycerin, t. ex. så att
vatten och koloxid skulle bildas, eller 20.4 %, blir massan smetig och
ytterst svår att explodera äfven med de starkaste tändhattar.
Framställningen består endast deri, att finpulveriserad ammoniaksalpeter
intim blandas med den ifrågavarande qvantiteten glycerin.
Men äro då verkligen på så enkelt sätt tillkomna »sprängämnen»,
hvilka, praktiskt sedt, ej kunna bringas i explosion på annat sätt än
genom tillförande af en kraftig explosivimpuls, t. ex. en stark
knall-qvicksilfvertändhatt, af så stor effekt, att de i detta hänseende kunna
jemföras med de nitroglycerinhaltiga sprängämnena? För att bidraga
till denna frågas besvarande må anföras ett par försöksserier med
diverse sprängämnen förmedels mörsarprof, den ena utförd vid Wigan
(England) och den andra vid Rotebro sprängämnesfabrik.
På det förstnämda stället erhöllos följande relativa kastvidder af
projektilen: dynamit 171.8, tonit (blandning af finkornigt bomullskrut
med barytsalpeter) 101.5, roburit 166.8, westfalit 161.8, bellit 156.3,
ammonit 149 och carbonit (50 % dynamit, 10 % salpeter och 40 %
ammoniumkarbonat eller —oxalat) 70.4. Den senare försöksserien, utförd
af ing. JE. Jonsson, gaf följande kastvidder (hvilka dock, då olika slags
mörsare etc. användes, ej äro direkt komparabla med de nyssnämda):
extradynamit och bellit c:a 200 ä 210, ammoniaksalpeter + glycerin
200, westfalit 190, Glasers sprängämne 183, binitrobenzol 168 och
ammoniaksalpeter enbart 120.
Man finner häraf, att effekterna af ammoniaksalpetersprängämnena
ingalunda äro af någon annan storhetsordning än dynamitens. För
jemförelse må äfven nämnas, att vid för några år sedan verkstälda prof
i sjöminor vid flottan erhölls af bellit 20.6 å 35.2 eller i medeltal 27.9 %
större effekt än af samma mängd pressadt bomullskrut.
Af intresse vid de ofvannämda mörsarprofven är äfven, att
ammoniumnitrat enbart kan fås att explodera för tändhatt, och att det dervid
utöfvar en ingalunda ringa effekt. Strängt taget är således detta salt
ett slags »sprängämne» lika väl som de kompositioner, hvilka endast
kunna exploderas på samma sätt. Denna ammoniaksalpeterns egenskap
torde ej vara allmännare känd, ehuru den förut påvisats, t. ex. af
O. A. Lobry de Brun (Rec. des trav. chim. des Pays—Bas 10 s. 127).
Man må emellertid fråga, hvarför ammoniaksalpetersprängämnena
med sin kraftiga natur, sina ofarliga egenskaper, sin okänslighet för
köld, så att de ej frysa, och sin relativa prisbillighet ej fått större
användning, än hvad verkligen är fallet. Hufvudorsaken härtill är, att
de alla karakteriseras af deliquescenta egenskaper i likhet med
am-moniaksalpetern sjelf. De öfriga komponenterna, nitrokolväten, harts,
olja etc. räcka ej till att täcka ammoniumnitratpartiklarna, och det
hela upptager vatten samt blir härigenom med tiden ytterst
svårexplo-sibelt eller odugligt. Man måste sålunda genom särskilda anordningar
skydda dem mot inverkan af fuktighet, hvilket ofta är svårt nog i
praktiken. Ett framsteg i detta hänseende bildar tvifvelsutan den nya
modifikation af bellit, som benämnes bellona. Dessutom sakna de
plasticitet. Denna egenskap finnes visserligen hos den ofvannämda
kompositionen af ammoniaksalpeter och glycerin, men denna är i än
högre grad fuktande, då ju äfven glycerin har stor förmåga af vatten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
