Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
drogos inom omloppet derför icke blott något styfvare leror och mer
eller mindre sandblandade lermyllor, utan till sist också jordrymder,
hvilka såsom kännetecknande beståndsdel föra sand eller också
mull-ämnen.
Sand- och mulljordar äro åter bekanta för sin fattigdom på ett
eller flere af de tre vigtigaste växnäringsämnena: qväfve, kali,
fosforsyra, och visa sig derför tacksamma för tillskott af ett eller flere bland
dem. På användning af kalisalter och fosfat i samband med odling
af qväfvesamlande baljväxter till gröngödsling grundar sig, såsom
bekant, det nya system för sandjordskultur, som den skarpsynte tysken
Sc/mZfø-Lupitz fullständigt genomfört och hvarigenom man numera
lyckas afvinna äfven den magraste sandjord lysande grödor, under det
förtjensten af att med lika lyckligt resultat först hafva begagnat
kali-fosfatgödsling såsom den mäktigaste häfstång för qväfvehaltig mulljords
höjande till fruktbarhet tillkommer hans icke mindre bekanta
landsman Bitnpau-CxmrsLU. Den stora betydelse stassfurterkalisalterna
sedermera fått för det moderna jordbruket, visar sig till fullo deri, att
förbrukningen af dem för jordbruksändamål på ett årtionde tiodubblades
inom tyska riket. Utan dem hade det varit rent omöjligt att bringa
dessa kalifattiga marker till någon fruktbarhet; allraminst hade de
kunnat tagas i anspråk för odling af sockerbetan, som för en rik skörd
förbrukar kali i större mängd än någon annan kulturväxt eller bortåt
250 kg. pr hektar (oberäknadt mera än 100 kg. qväfve och 50 kg.
fosforsyra). Inom ett omlopp, der sockerbetan omvexlande med stråsäd och
fodergräs återkommer hvart fjerde år, beröfvas 1 hektar jord i rundt
tal 100 kg. kali årligen. Då nu odlingsförsök ovedersägligen hafva
ådagalagt, att det ingalunda är nog att återgälda denna förlust, utan
regeln är, att ett betydande öfverskott derutöfver måste gifvas, så framt
man vill påräkna verkliga maximalskördar, och då man vidare
betänker, att vid ett vanligt jordbruk, med en kreatursbesättning af 100
fullvuxna nöt på 200 hektar odlad jord, icke ens hälften af det kali,
som grödorna vid den antagna växtföljden förbruka och bortföra ur
jorden, blir henne återgifven i och med spillningen, så visar redan
denna beräkning omöjligheten att utan vidare uppbringa ifrågavarande
kalifattiga jord till någon bördighet, än mindre att bibehålla henne
dervid. Till och med i den på kali allra rikaste jord måste helt
naturligt vid så intensivt bruk förrådet derpå en gång sina ut och den
tid varda kommande, då ersättning utan fråga måste gifvas medelst
kalisalter. Betan tillegnar sig väl detta näringsämne ur föreningar,
som andra växter icke förmå bearbeta, men detta kan följdriktigt ske
blott intill en viss gräns. Enligt hvad man funnit, tyda
omisskänneliga tecken derpå, att man redan är på god väg att nå denna gräns
inom de berömda rika betodlingsområdena i provins Sachsen, och
visserligen eger den på mineralbeståndsdelar så rika jord hos oss, som
företrädesvis anses lämplig för sockerbetan, allt fortfarande tillräcklig
kalihalt för att utan vidare förse henne dermed, men gifvet är, att också
den skånska betodlaren slutligen, och det törhända förr än han vill
tro, skall hafva förbrukat det grundkapital, på hvilket han alltjemt
tär. Då blir också han hänvisad att ösa ur stassfurterlagren,
alldenstund inom vårt eget land andra kaliförråd icke finnas hopade än i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
