Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
å 2.33 ore. För en ljusstyrka af 10 hefnerljus skulle spritglödlampan
kosta 0.88 a 1.35 öre pr timme, fotogenlampan deremot 0.88 öre. Vid
ett pris af 36 öre pr liter 85-procentig brännsprit kan man således
under mycket gynsamma förhållanden teoretiskt få en ljusstyrka af 10
hefnerljus till samma pris, vare sig man använder spritglödlampa eller
fotogenlampa; men i verkligheten finnes ännu ingen spritglödlampa,
Söm till någorlunda jemförligt pris kan täfla med de mindre
fotogenlamporna.
I Sverige torde utsigten att erhålla brännsprit till samma låga pris som
i Tyskland vara mycket ringa, ty enligt Kontrollbyråns senaste berättelse
har ensamt materialkostnaden för bränvin af 50 % under året 1892/93
varit 14.5 och 1893/94 12.9 öre, samt i medeltal under åren 1885—1894
15.6 ore. För närvarande är priset på råbränvin 65 öre pr liter; vid
denaturering restitueras 48 öre, och en liter denatureradt bränvin af
50 % kostar således 17 öre, hvartill kommer denatureringsmedlet med
omkring 2 öre pr liter eller i allt 19 a 20 öre; för 95-procentig
brännsprit blir den direkta kostnaden således omkring 37 öre pr liter; det
förut antagna minuthandelspriset af 47 öre för sådan sprit kan derför
sägas vara ganska normalt, ehuru de flesta minuthandlare torde begära
minst 55 öre.
Huruvida spritglödlamporna under här rådande jemförelsevis höga
spritpris hafva någon framtid, är naturligen ej lätt att säga, de kunna
måhända ännu på mångfaldigt sätt förbättras och glödstrumpan göras
mera hållbar, men under tiden hafva kanske också fotogenlamporna
blifvit utrustade med glödstrumpor, hvilket vore en uppfinning af ännu
mera genomgripande betydelse. Emellertid vore det af intresse, att äfven
här i landet jemförande försök utfördes med fotogén- och spritglödlampor.
Genmäle.
Med anledning af den kritik, som under signaturen S. A.
framställts i föregående häfte af denna tidskrift, rörande min »Handbok i
Elektrokemi», ser jag mig nödsakad att anföra följande till mitt försvar.
Ref. inleder sin kritik sålunda: »För att ej blifva beskyld för
orättvisa omdömen, vill jag återgifva en del af de allra värsta l)
felaktigheterna*. Hvarför förutsätter S. A-, att han skall bli beskyld för
orättvisa omdömen? Hvarför endast återgifva de allra värsta
felaktigheterna? Vi skola tillse, hvari dessa besta.
l:o) S. A. skrifver: »Så uppges på sid. 1 Helmholtz hafva först
upptäckt*) den första hufvudsatsen i mekaniska värmeteorien, medan
Mayer, Coläing och Joule gjort det före honom.» — I min handbok
står: »Denna enkla naturlag har först uppställts1) (formulerats) af
Helmholtz», hvilket torde vara riktigt.
2:o) S. A. skrifver: »Likaså uppges (sid. 4), att Helmholtz lagt
grunden till den nu allmänt antagna elektrokemiska teorien, då han
*) Kursiveradt af undertecknad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
