Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
På sid. 82 förklaras emellertid denna gammalmodiga åskådning
vara oriktig och detta med rätta. En liknande märkvärdighet förekom
mer på sid. 70 jämförd med sid. 80. På förra stället uppges Ostwald
på senare stället Arrhenius hafva infört aktivitetskoefficienten a. Äfven
här är den senare uppgiften den riktigare.»
Författaren har ur pedagogisk synpunkt följt teoriens historiska
utveckling och i sammanhang härmed på sid. 42 användt det så länge
begagnade ordet »attrahera», emedan han på detta ställe icke
lämpligen kunde ingå på någon närmare förklaring. På sid. 82 åter har
tillfälle därtill gifvits.
Rörande koefficienten a har Arrhenius, hvilken godhetsfullt
genomläst sista korrekturet till de viktigaste delarne af min handbok, påpe
kat, att han först användt nämnda koefficient, ehuru Ostwald först
uppställde den formel, som förf. återgifvit å sid. 80. Tyvärr blef rättelsen
å sid. 70 förbisedd.
14:o) S. A. skrifver: »På sid. 44 uppges, att alltid en minskning af
saltets positiva beståndsdel eger rum vid katoden och en minskning af
saltets negativa beståndsdel vid anoden. Hittorf har redan för nära 50
år sedan funnit välkända undantag från denna regel.»
De ytterst få undantag från denna regel, som Hittorf för 50 år
sedan fann, hafva icke någon teknisk betydelse. Då utrymmet icke
medgifvit att närmare förklara, på hvad sätt dessa undantag kunna
bringas i öfverensstämmelse med den allmänna satsen om jonernas
vandring, har författaren icke ansett sig böra behandla denna fråga.
15:o) S. A. skrifver: »På sid. 61 finnes en såsom falsk öfvergifven
åsigt återgifven, nämligen den, att främmande kroppar i vatten höja
dettas ledningsförmåga.»
Anmärkningen är fullkomligt öfverflödig och riktas emot
begagnandet af ordet »dettas», syftande på vattnet. Det enda ord, med hvilket
»dettas» skulle kunna ersättas,, vore lösningens, men, då det gäller rent
mikroskopiska kvantiteter, hvilka icke på kemisk väg ens kunna
upptäckas, kan man knappast ur kemisk synpunkt tala om lösning, man
kallar det fortfarande vatten. Detta framgår föröfrigt alldeles otvetydigt
af det sammanhang, i hvilket meningen står.
16:o) S. A. skrifver: »På sid. 63 uppges, att alla vätskor minska
ledningsmotståndet vid höjning af temperaturen. Undantag hafva
påpekats af Arrhenius.»
Anmärkningen rörande vätskors ledningsmotstånd måste tolkas som
ett försök att finna fel, der inga sådana existera. På det angifna stället
står nämligen »i allmänhet», hvilket uttryck enligt svenskt språkbruk
betyder, att undantag finnas.
17:o) S. A. skrifver: »På sid. 86 uppges ofvanstående (Hittorfs)
uppfattning af elektricitetstransporten ej vara allmänt erkänd, och därefter
kommer en mycket egendomlig apologi för densamma. Det skulle
vara intressant att erfara, hvilken fackman, som ej erkänner riktigheten
af Hittorfs uppfattning; ref. har ännu ej påträffat någon sådan.»
Man har svårt att värja sig för den tanken, att referenten i
brist på verkliga fel velat konstruera så många sådana som möjligt.
I hela det kapitel, hvaraf ofvanstående är en del, finnes icke Hittorfs
namn nämdt. Den ifrågavarande uppfattningen af elektricitetstranspor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
